När de styrande partierna i Region Östergötland med socialdemokraterna i spetsen presenterar att de ska privatisera ögonsjukvården i Östergötland så visar de bara på ytterligare ett misslyckande för en politik som handlar om att skära ner och centralisera sjukvård i Östergötland.
När regionen beslutade sig för att stänga ner syncentralen i Norrköping för fem år sedan var jag och vänsterpartiet mycket kritiska. Vi varnade för att tillgängligheten skulle försämras och många patienter, framförallt våra äldre, skulle drabbas av denna nedläggning.
Svaret jag fick från socialdemokraternas Rebecka Hägg, som var ansvarigt regionråd, var att nedläggningen i Norrköping skulle ”garantera alla patienter tillgång till bästa möjliga vård”. Nu har vi sett resultatet. Ökade köer och sämre tillgänglighet. Och som vanligt när socialdemokraterna styr med högerpartier så är lösningen att man ska privatisera verksamheten.
Vänsterpartiet vill att vi ska ha en väl fungerande och stabil ögonsjukvård i hela Östergötland. Att låta privata vinstintressen ta över är inte en lösning. När man dessutom väljer att göra ett så kallat vårdval så visar ju erfarenheterna att det oftast är de som har minst behov är de som får mest vård.
Jag är rädd att vi får en ögonsjukvård som kommer kosta skattebetalarna mer pengar samtidigt som våra sjuka äldre får fortsätta vänta på en fungerande ögonsjukvård. Vad vi behöver är en ögonsjukvård med tillräckliga resurser som kan möta medborgarnas behov. Inte vinster i aktiebolagen.

Ricardo Olivares
Vänsterpartiet

Inledningsvis kan sägas att det är lite svårt att höra när man sitter på distans. Vissa uppkopplingar är inte bra och de som sitter i fullmäktigesalen ät lite odisciplinerade och rörliga.

Ur dagordningen:

Nämndernas verksamhets- och ekonomirapporter är mycket bra just nu – ur borgarnas perspektiv. ”Ryggsäcken” förväntas var avlastad till nyår och hela kommunen går med plus 1 miljon- Allt enligt alliansens budgetförslag.

Medborgarförslaget Rädda Storån – ett mycket intressant förslag – sköts på framtiden eftersom förslagshållaren inte kunde koppla upp sig, så V fick inte tillfälle att stödja det, men vi återkommer.

Vår motion om att utreda konsekvenserna av TES-systemet i hemtjänsten röstade ned men fick medhåll av både S och SD.

Vår motion om objektivitet och allsidighet ska krävas av kommunens kommunikatörer avslogs men fick med sig både S och SD. Både dessa återkommer vi till i KF i december.

Försäljningen av Mulachska huset, Kanalmagasin 2 ( med Farmors kaffe) och Gårdeby skola såldes trots min invändning angående Mulachska huset. De andra två Gårdeby skola och kanalmagasinet såldes till brukarna, vilket inte jag hade något att invända emot. Friskolan ska fortsätta sin verksamhet och Logen, som redan renoverat Kanalmagasinet inombords fick köpa och Farmors café kan bli kvar. Kanalmagasinet är ett kulturhistoriskt hus, som man inte kan göra som man vill med. S protesterade eftersom de tyckte att husen skulle säljas till den som bjöd mest, men alliansen såg på detta på ett lite annat sätt. I Mulachska huset blir det tre lägenheter – ett byggföretag har köpt det och tomten sträcker sig till omgivande sandgångarna.

Ett remissvar om Norra Finnvedens naturreservat skulle redan vara inne. Jag kunde reservera mig och skicka med vår reservation, men något mer blev det inte. Inget annat parti tyckte som V att det var ett märkligt svar, där alliansen helt desavouerar sin kommunekolog som hade skrivit ett sansat svar.

Marja Bergström , ersättare ( ordinarie Malin Östh möte med regionfullmäktige)

Hej!

Som ni kanske sett i dagens (19/11) lokaltidningar stod det stora budgetslaget (eller egentligen budget, skattesats och strategisk plan) mellan partierna igår, onsdag  eftermiddag och kväll. Borgarnas fuskbudget röstades igenom, men kritiken från oss på vänsterkanten om hur man tagit fram sitt förslag var hård.

Bakgrunden till vår kritik handlade om att borgaralliansen frångått SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) bedömning av kommunernas intäkter och räknat upp skatteintäkterna med 45 mkr för åren 2022-24. Detta hemmasnickrade sätt att räkna/gissa/hoppas på regeringen kritiserades hårt från oss med stöd av sossarna. Dessutom hemlighöll borgarna sitt beräkningssätt. Först när kommunstyrelsen skulle ta beslut om de olika förslagen medgav kommunstyrelsens vice ordförande Ulric Nilsson, (c) att han trodde att regeringen kommer att höja statsbidragen till kommunerna inför valet 2022 och att majoriteten därför bestämt att man kunde höja intäkterna mer än vad SKR bedömt, alltså med 45 mkr. Detta motsvarar en höjning av skatten med i princip en 50 öring (närmare bestämt 0,4875 kr). Alltså i stort sett lika mycket som vänsterpartiet föreslagit i skattehöjning i sitt budgetförslag.

Vi kritiserade deras förfaringssätt och ”mörkandet” av detta hårt. Peter Karlström (C) tongivande centerpartist, tvingades sent i debatten att gå upp och medge att ”kommunikationen med oppositionen om hur man räknat varit bristfällig”.

Kommunstyrelsens ordförande Martin Sjölander (M) deltog som vanligt knappast alls i debatten. Ulric Nilsson fick försvara majoritetens budgetförslag och markerade tydligt att oförändrad skatt är ett överordnat mål.

• Vi ska komma ihåg att det är skattebetalarnas pengar, och att som individ betala mer i skatt minskar ju konsumtionen och därmed möjligheterna till tillväxt, argumenterade han.

I sak var hans argumentation ologisk, vilket vi försökte framföra. Dels är ju en kommunal expansion minst lika bra för att upprätthålla tillväxten som privatkonsumtionen, dels vore ju en uppräkning av statsbidragen till kommunerna också en höjd skatt, även om det då skulle vara genom den statliga skatten. Vi fick dock inget svar på våra invändningar.

Sverigedemokraterna var mycket aktiva i debatten och markerade tydligt att man har samma uppfattning i frågan om skatten som borgarna. Samtidigt fanns det i deras förslag till budget långa önskelistor och orealistiska, svepande förslag om neddragningar av administration och organisation.

En annan debatt som blev brännande handlade om hur socialnämnden hanterat (eller rättare sagt inte hanterat) tvisten med LOV-företaget Inspirera. Bakgrunden är den att kommunen kräver tillbaks pengar från företaget som man enligt förvaltningen orättmätigt har fått. Företaget bestrider detta. När frågan skulle beslutas på Socialnämnden gick ordföranden Boel Holgersson (c) ut och vice ordföranden Anwar Samuelsson (m), meddelade att frågan inte skulle behandlas i nämnden utan skickas vidare till gruppledarna (i majoriteten).

Vår Malin hade lämnat in en interpellation och ställt frågor om detta förfaringssätt. I Boel Holgerssons frånvaro svarade Ulric Nilsson (c). Han medgav att socialnämnden ska besluta i frågan, men menade samtidigt att ärendet inte var färdigberett. Han erkände också att presidiet i nämnden gjort fel. I formfrågan gav man sig alltså utan omsvep.

I sak är det uppenbart att frågan är brännhet inom majoriteten. Inspireras ägare är aktiv medlem i liberalerna och liberalernas företrädare i debatten Ellen Friberg, försvarade företagets rätt till ersättningen. Även SD:s företrädare i nämnden argumenterade för detta. Däremot tror jag att Boel Holgersson (c) försvarar förvaltningens agerande i tvisten med företaget. Detta blev tydligt redan vid nämndens sammanträde, då hon lämnade klubban till vice ordföranden och gick ut från sammanträdet då frågan skulle behandlas

Det antyddes i fullmäktigedebatten av Åsa Dahlin (s) andre vice ordförande i socialnämnden, att såväl Ellen Friberg som Liselotte Dalén SD skulle ha intressen i LOV-branschen, dock inte i företaget Inspirera. Det förnekades inte heller från dessa. Åsa menade att det i åtminstone Ellen Fribergs fall förelåg jäv. Frågorna kring affären lär återkomma och synas i media.

Fullmäktige avslutades klockan 21.15. Då hade vi hållit på i drygt 6 timmar. Det var skönt med en öl och räkmacka efteråt i hemmets lugna vrå.

Hemma får vi hålla oss ytterligare ett tag med tanke på pandemin. Våra partiaktiviteter får ske på nätet. Vi återkommer om detta.

Styrelsen, genom Björn Grip, sekreterare

 

”650 personer står i bostadskö. Därför ska vi satsa på flerbostadshus istället för småhus”.

Det poängterar gruppledare Malin Östh då hon presenterar Vänsterpartiets budget.

 

Även Vänsterpartiet vill höja skatten men med 50 öre i Söderköpings kommen. Det skulle ge 16 miljoner kronor mer per år till kommunens budget.

– Enda anledningen till att höja skatten är att vi redan nu ser att andelen äldre och barn ökar de kommande åren. Vi måste möta de behoven och lägga en realistisk budget. Men det blir otroligt tufft för verksamheterna kommande år, säger Malin Östh.

De är kritiska till att de styrande räknat med högre statsbidrag än det som är helt klart. Verksamheterna har redan tvingats spara och behöver inte fler nedskärningar enligt Vänsterpartiet.

– Vi vill återställa det som drabbats. Focus fritidsgård, elevhälsan, Albogaexpressen och barnomsorg på natten. Det är viktiga grupper att satsa på. Hemtjänstnormen har försämrats och den vill vi också återställa, säger Malin Östh.

– Personalen inom vård och skola har jobbat under stor press ett långt tag. De är värda mer än applåder utan de måste också få pengar till det som det finns behov för.

Även Vänsterpartiet har lagt in besparingar inom den kommunala organisationen. De vill dra ner en halv tjänst på flera kontor bland annat personalkontoret, ekonomi, kommunikation och minska konsultarvonden.

– När läget är som det är måste vi prioritera och då prioriterar vi välfärden. Då måste vi lägga kommunens varumärkesbyggnad på is. När ekonomin ser ut som den gör kan vi inte satsa på detta. Besparingen skulle bli cirka 1,5 miljon kronor. Vi måste också se över samordningseffekter som finns, säger Malin Östh.

Partiet vill satsa främst på att bygga flerbostadshus istället för småhus. Idag står 650 personer i bostadskö.

– Den kön bygger man inte bort med småhus, det är framför allt lägenheter som behövs.

Med en skattehöjning på 50 öre hur mycket blir det för en inkomsttagare med ca 25 000 kronor i lön? 

– Det blir 125 kronor i månaden. Vi vill inte höja mer än 50 öre eftersom man måste tänka på det totala skattetrycket för alla Söderköpingsbor, säger Malin Östh.

Den styrande majoriteten är inte intresserade av en skattehöjning.

– Det är inte läge att höja skatten. Medborgarna behöver de pengarna själva, speciellt under dessa tider. Vänsterpartiets budget är välarbetad och genomtänkt även om vi har olika ideologier. Vi vill ha en blandad bebyggelse, generellt är det bostadsrätter som saknas här, säger kommunalråd Ulric Nilsson (C).

Vänsterpartiet föreslår i en motion tre olika åtgärder som ska skydda bin, humlor och andra pollinatörer. ”De är hotade i dag och vi vill göra något för att få till en förändring”, säger Malin Öst (V).

Bin ingen bisak – värna den biologiska mångfalden” kallas motionen som lämnades in till kommunfullmäktige i september.  Bin och humlor har de senaste åren blivit allt med sällsynta, och en tredjedel av dem är rödlistade. Orsaken är bland annat brist på betesdjur och igenväxning i våra hagmarker.

– Det är en viktig fråga med biologisk mångfald. Bin är viktiga pollinatörer, de är grunden för hela vår livsmedelsförsörjning, och de är hotade idag. Kommunen behöver tänka igenom om vi kan göra något för att få till en förändring, säger Malin Östh.

I sin motion vill Vänsterpartiet se över möjligheten att iordningställa fler kommunala markytor som ängsmark.

– Kommunen äger en hel del mark och hur man hanterar den kan man bestämma utifrån olika parametrar. Då kan biologisk mångfald vara en parameter som man lägger in i planeringen. Var det är lämpligt är något som serviceförvaltningen får titta på.

Vänsterpartiet vill också se en generell inriktning som innebär att växter i rabatter ska väljas med biologisk mångfald i åtanke, där det är möjligt.

– Varje år sätter kommunen ettåriga växter i olika planteringar. Det finns så kallade bifoderväxter som pollinatörerna gillar extra mycket. Man kan även där tänka till och ha det med sig när man ska dra upp plantor eller köpa in växter.

Sist men inte minst vill Vänsterpartiet inrätta insektshotell på förskolor, skolor eller på andra platser där det bedöms lämpligt.

– Det blir något roligt man kan göra tillsammans på skolan och det blir också ett sätt att sprida kunskap, säger Malin Östh.

Motionen har gått ut på remiss till de berörda förvaltningarna och barn- och utbildningsnämnden gav motionen bifall vid senaste sammanträdet. Det är redan nu många förskolor som har bihotell och upplever att de skapar nyfikenhet bland barnen, vilket underlättar för lärandet. Enligt förvaltningen är rektorerna i förskolan är positiva till att utveckla samarbetet och skapa fler egna insektshotell.

– Det är jätteroligt att de ställer sig positiva till det, säger Malin Öst.

Serviceförvaltningen har ännu inte tagit beslut i frågan men måste ha svarat före den 22 december. Något datum för när motionen kommer upp i kommunstyrelsen är inte satt och därefter avgörs frågan slutligen i kommunfullmäktige

NT 13 nov. -20

BUDGETEN I KORTHET

• Realistisk budgettilldelning som inte urholkar välfärden
• Genomtänkt investeringstakt som inte överbelastar ekonomin i sin helhet
• Säkerställ en kostnadseffektiv och sammanhållen organisation med goda möjligheter till samordningsvinster och kostnadskontroll genom verksamhet i egen regi utan privata vinstintressen och fragmentering
• Bygg bort bostadskön – prioritera flerbostadshus framför småhus vid nybyggnation.
• För att möjliggöra ökad byggnation av flerbostadshus ska den begränsning som idag finns i RAB:s ägardirektiv och som kraftigt begränsar RAB:s andel av det totala bostadsbeståndet ändras. Gör RAB bedömningen att de kan och vill bygga ska inte ägardirektiven stå i vägen på det sätt som de gör idag
• Avskaffad minutstyrning i äldreomsorgen
• Återställd verksamhet riktad till barn och unga genom Focus, Elevhälsan och BOA
• En kvalitativ och mänsklig äldreomsorg genom återställd hemtjänstnorm
• Goda förutsättningar för föreningslivet genom återställt föreningsbidrag samt ökad delaktighet och tillgänglighet för kommuninvånare genom återinsättning av Albogaexpressen
• Uppdrag miljö och klimat: påbörja omställning Hjälmsborg med ambitionen att upprätta en solcellspark
• Stoppa försäljningen av Stenbrinken och utred istället förutsättningar för boendeändamål (lägenheter eller trygghetsboende), säkerställ att tillagningsköket kvarstår samt upprätta hemtjänstlokal i St Anna

 

INLEDNING

2020 har varit, och är, ett väldigt speciellt år. Ett år som dominerats av Corona-pandemin, där vardagen och det välbekanta har förändrats och vänts uppochned. Ett år då vi alla funnit oss mitt i en akut och väldigt påtaglig samhällskris.

Krisen har visat på samhällets styrkor, men har också blottlagt dess svagheter. Pandemin har inneburit en enorm press på välfärden och på alla dem som jobbar där – yrkesproffs som gjort allt och lite till för att få det att fungera. Inte sällan mot alla odds. Välfärdens medarbetare har svarat upp mot behoven under pandemin trots år av underfinansiering, slimmad bemanning och stora brister i arbetsmiljön. Det vi visste innan, har genom pandemin blivit ännu tydligare – nedskärningspolitiken och det eviga ”hyvlandet” på välfärden måste få ett slut!

Vänsterpartiets budgetprioriteringar är därför tydliga, vi säger nej till nedskärningar och diffusa ”effektiviseringskrav”. Vi lägger istället fram en realistisk budget som baseras på faktiska behov, inte önsketänkande. Vi tar ansvar för det som är politikens yttersta ansvar – att säkerställa hållbara förutsättningar för kommunens verksamheter och medarbetare och en kvalitativ välfärd för kommuninvånarna.

Vi accepterar heller inte de försämringar som genomförts den här mandatperioden, där viktiga verksamheter tvingats till allvarliga nedskärningar och i vissa fall helt plockats bort. Det gäller Elevhälsan som fått minskade resurser, Focus Fritidsgård som fått kraftigt minskade öppettider, BOA (barnomsorg på obekväm arbetstid) som skurits ned, Albogaexpressen som lagts ned och äldreomsorgen som försämrats genom urholkad hemtjänstnorm. Vi budgeterar för fullt återställande av dessa verksamheter. Vi budgeterar också för återställt föreningsbidrag.

NULÄGE EKONOMI

Söderköpings kommun har flera år av underskott bakom sig, men verkar 2020 istället göra ett större överskott. Överskottet går till övervägande del att härleda till tillfälliga pandemirelaterade statliga tillskott samt ett utökat statligt stöd i övrigt, bland annat genom de så kallade välfärdsmiljarderna. Trycket på staten att höja statsbidragen till landets kommuner och regioner har varit stort under en längre tid. Det är dock först under pandemin som en förändring i rätt riktning har kunnat skönjas. Samtidigt är signalerna svårtolkade och tvetydiga. I regeringens budgetproposition för 2021 fortsätter man på det inslagna skattesänkarspåret med skattesänkningar på 30 miljarder, varav 11 miljarder är permanenta.

Då ska man samtidigt komma ihåg att vi bakom oss har flera år med statsbudgetar som innehållit mycket stora skattesänkningar. Dessa skattesänkningar motsvarar ett skattebortfall på hundratals miljarder årligen och har genomförts på bekostnad av välbehövliga välfärdssatsningar. Det har skapat en strukturell underfinansiering och vad flera ledande ekonomer definierar som ett välfärdsunderskott.

Välfärdsunderskottet sammanfaller med en situation där den kommunala sektorn står inför mycket stora utmaningar kopplade till den demografiska utvecklingen. SKR har sedan flera år flaggat för ökade finansieringssvårigheter när antalet äldre och yngre ökar i snabbare takt än befolkningen i yrkesverksam ålder, och har utförligt beskrivit vad det kommer innebära för kommunsektorn. I Söderköping beräknas den demografiska försörjningskvoten stiga till 0,98 år 2023. Observera att detta alltså inte ligger i någon avlägsen framtid utan endast 2 år fram i tiden – under innevarande budgetperiod. En försörjningskvot på 0,98 är en hög siffra som kommer kräva dels en genomtänkt och framsynt planering och beredskap, men också utökade ekonomiska resurser.

Trycket behöver följaktligen öka på staten som på allvar måste börja möta de behov som finns i landets kommuner och regioner genom en garanterad och långsiktigt stabil finansiering. För att kunna göra det behövs ett reformerat skattesystem på nationell nivå som omfördelar resurser och bidrar till att öka (inte minska som idag) det gemensammas del av ekonomin.

Att höja skatten på kommunal nivå är ett sämre alternativ än att göra justeringar på statlig nivå. Den statliga skatten är progressiv vilket gör att den är betydligt bättre ur ett fördelningspolitiskt perspektiv. Men att, i det läge vi befinner oss, avstå en kommunal skattehöjning är enligt vår bedömning omöjligt. Det skulle ofrånkomligt leda till kraftiga nedskärningar som hotar både kvaliteten, arbetsmiljön och kommuninvånarnas rätt till en fungerande och stabil välfärd.

Kommunens olika nämnder har också beskrivit vilka konsekvenserna skulle bli av en ekonomisk ram som inte möter behoven. De konsekvenser som beskrivs är mycket, mycket oroande. Flera av åtgärderna/konsekvenserna riskerar dessutom, om de genomförs, att ytterligare försämra ekonomin – ett sluttande plan med andra ord. Ett sluttande plan som kan leda till att behovet av en ekonomisk förstärkning om några år kan vara ännu större än vad det är idag. En skattehöjning som möter behoven behöver alltså ske i tid, om inte är risken stor att en än större skattehöjning behövs i framtiden.

Vänsterpartiets budgetförslag för åren 2021-2024 bygger på en skattehöjning på 50 öre, vilket betyder att skattesatsen justeras till 21,68. Det är en försiktig höjning som tar hänsyn till den sammantagna skattesatsen (d v s effekten för kommuninvånarna när även 2020 års höjning av regionskatten inkluderas). Vi lägger en budget där vi prioriterar medel till verksamheterna och en säkrad välfärd framför ett högt överskottsmål. Vi har också valt att bromsa investeringstakten för att inte överbelasta ekonomin. Detta gör att det blir väldigt viktigt att prioritera väl vid större investeringar. Prioriteringar ska göras utifrån en behovsanalys och alltid innehålla konsekvensbeskrivningar.

Att vi ser behovet av en skattehöjning betyder inte att vi avfärdar möjligheten till kostnadsbesparande åtgärder – båda dessa saker behövs. En ansvarsfull ekonomisk hushållning måste baseras på en realistisk budgettilldelning, men ska också innehålla ett målmedvetet arbete som syftar till att säkerställa att medel används rätt och att verksamheten bedrivs effektivt.

Vi har också i vår budget identifierat några besparingsåtgärder. De är alla tydligt definierade och finns beskrivna under ekonomi-avsnittet. Att tydligt beskriva besparingsåtgärder är en viktig princip och en del av det politiska ansvaret. Den politiska nivån måste omedelbart upphöra med oskicket att maskera och gömma undan besparingar/nedskärningar genom att paketera dem som diffusa effektiviseringskrav. Budgeten ska vara transparent i alla delar.

Vänsterpartiets politiska viljeinriktning

Vänsterpartiets vision för Söderköping är en kommun som välkomnar olikheter, nya invånare, mångfald och nya idéer. En plats där vi hittar former för samarbete, nya jobb och utveckling.

Vi ser förmågan att hålla ihop ett samhälle som helt avgörande för både den sociala och den ekonomiska utvecklingen. Att säkra tillgången till kvalitativ välfärd är oerhört viktigt. Det bidrar inte bara till stabilitet, likvärdighet och trygghet utan är också något som vi ser som förutsättningen för en hållbar utveckling.

Vi vill se en kommun som medvetet arbetar med välfärdsfrågor och kommunal infrastruktur som en viktig motor för tillväxt och hållbar utveckling. En kommun som jobbar förebyggande och uppsökande och som har en stark och stabil verksamhet som bygger på brukar- och medarbetarinflytande.

Vi vill se en kommun som är en bra, välfungerande och uppskattad arbetsgivare. En arbetsgivare som nogsamt följer arbetsmiljöregler och som förstår att medarbetarna är verksamhetens hjärta. En lyhörd och modern arbetsgivare som genom medbestämmande och dialog inkluderar medarbetare i planering och utformning av arbetet. En arbetsgivare som möjliggör arbetstidsmodeller och schemainflytande och som säkerställer tid för återhämtning och ett hållbart yrkesliv.

Vi vill också se en kommun som tar ett tydligt miljö- och klimatansvar genom ett strukturerat omställningsarbete. Idag går omställningen till ett hållbart samhälle för långsamt. Mer behöver ske, och i en annan takt än idag. Detta gäller inte minst klimatomställningen där de kommande 10 åren kommer vara avgörande för om vi ska lyckas nå målen i Paris-avtalet om en temperaturökning som håller sig väl under 2 grader. Ska omställningen vara möjlig behöver samhällets alla aktörer bidra, så även Söderköpings kommun. Genom ett konkret och genomtänkt miljöarbete kan kommunen visa hur omställningen inte bara är möjlig, utan också önskvärd och gynnsam. FN:s hållbarhetsmål, Agenda 2030 ska vara en del i detta arbete men också Östgötakommissionens slutrapport om folkhälsa, vilket inkluderar den sociala dimensionen i hållbarhetsbegreppet.

Prioriterade mål under perioden

• Ökat byggande av hyresrätter som folk har råd med, fokus på flerbostadshus och smarta boendelösningar
• Stärkt medbestämmande för personal och brukare inom den kommunala vården och omsorgen
• Aktivt arbete för att sänka höga sjukskrivningstal
• Förbättrad arbetsmiljö möjlighet till schemainflytande och medbestämmande
• Ta tydliga steg för att Söderköping ska bli en bra miljökommun
• Påbörjat arbete med landsbygdsutveckling, med syftet att skapa likvärdighet och en kommun som håller ihop

 

LÅNGSIKTIGA MÅL OCH UPPDRAG FÖR SÖDERKÖPINGS KOMMUN

De fem långsiktiga målen som är formulerade för perioden knyter an till Agenda 2030 genom att bidra till ett eller flera av de 17 globala hållbarhetsmålen.                                                               De långsiktiga målen styr satsningar och prioriteringar samt gäller för samtliga nämnder och Kommunstyrelsen.

 

Långsiktiga mål: 1.        Skapa en hållbar och ansvarsfull ekonomi som säkerställer – att välfärdsbehoven möts – stabila verksamheter med god arbetsmiljö – en hållbar utveckling både i tätorten och på landsbygden 2.       Begränsa kommunens miljöpåverkan med fokus på minskad resursförbrukning och minskade utsläpp. En annan takt i omställningsarbetet är nödvändig för att nå målet i Paris-avtalet 3.       Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av hög kvalitet och främja livslångt lärande för alla 4.       Bidra till att kommuninvånarna kan leva hälsosamma liv samt uppleva välbefinnande och trygghet. Minskad bostadsbrist genom en relativt hög byggtakt med fokus på hyresrätter med rimlig hyra (bygga billigare bostäder) 5.       Säkerställa ett lyhört, öppet och transparent arbetssätt på alla nivåer

 

Beskrivning av långsiktiga mål och uppdrag

Långsiktigt mål: Skapa en hållbar och ansvarsfull ekonomi

Den politiska viljeinriktningen för Söderköpings kommun är att skapa en långsiktigt god ekonomi som möter välfärdsbehoven och möjliggör stabila och kvalitativa verksamheter med god arbetsmiljö. För att möta denna utmaning måste budgettilldelningen vara realistisk, som ett led i detta justeras skattesatsen till 21,68 kr. Budgetprocessens kvalitet ska stärkas genom att de synpunkter som revisionen lämnat beaktas och arbetas in. Föregående års resultat ska alltid analyseras nogsamt och ett arbete ska påbörjas för att åstadkomma en mer träffsäker och framsynt prognostisering. Effektiviseringskrav ska alltid baseras på faktamässigt underbyggda analyser. De möjligheter som den tekniska utvecklingen ger ska tas tillvara. Samtidigt som detta görs ska ett arbete som syftar till att medel används rätt och att verksamheten bedrivs effektivt göras. Möjligheten till kostnadsbesparingar genom samverkan över kommun- och verksamhetsgränser ska bejakas. Utvecklingen i Söderköping ska vara hållbar, vilket innebär att den sker med ekologiska, sociala och ekonomiska hänsynstaganden. Den politiska viljeinriktningen är att: –          Ha en budget i balans med ett plusresultat på sista raden. Ett överskott som motsvarar 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är i dagsläget den målsättning som bedöms realistisk –          Sträva efter en självfinansieringsgrad för investeringar som är 30 % –          Säkerställa en transparent, tydlig och välförankrad budgetprocess Insatser för att nå målet: –          Tydliga och konkreta uppdragsplaner från nämnder och Kommunstyrelse till förvaltningsorganisationen med relevanta och nedbrutna mål och uppdrag som följs upp kontinuerligt. Utveckla mätbara mål och strategier för hållbar tillväxt i Söderköpings kommun, både i staden och på landsbygden –          Sätta ett tak på chefslöner och säkerställa att anställningskontrakt håller måttet, minskning av konsultarvoden, krav på sysselsättning vid större upphandlingar, effektivare inköp –          Säkerställa en kostnadseffektiv och sammanhållen organisation med goda möjligheter till samordningsvinster och kostnadskontroll genom verksamhet i egen regi utan privata vinstintressen och fragmentisering. Hemtjänsten i sin nuvarande form utifrån LOV är ineffektiv och kostnadsdrivande och ska skyndsamt reformeras –          Pausa marknadsföring och varumärkesbyggande under hela budgetperioden på grund av det ekonomiskt bekymmersamma läget –          Samverka betydligt mer än idag över både verksamhets- och kommungränser samt undersöka möjligheten att tillsammans med angränsande kommuner dela på en EU-samordnare för att kunna ta del av EU-medel till landsbygdsutveckling –          Genomföra kostnadsbesparingar inom ekonomi, kommunikation och HR genom effektiviseringar och utökad samverkan över kommungräns –          TES-systemet med sin rigida minutstyrning ska avskaffas och ersättas av medarbetarinflytande-modell, med inspiration från ex Skönsmomodellen –          Säkerställa goda arbetsvillkor, tillsammans med ett målmedvetet arbete för halverade sjukskrivningstal inom socialförvaltningens verksamheter

 

 Långsiktigt mål: Begränsa kommunens miljöpåverkan med fokus på minskad resursförbrukning och minskade utsläpp.

Den politiska viljeinriktningen för Söderköpings kommun är att skapa ett strukturerat miljöarbete för att minska den direkta och indirekta miljöpåverkan som uppstår i kommunens verksamhet. Det innebär att arbeta aktivt med att hushålla med resurser samt eftersträva en giftfri miljö. Åtgärder kopplade till minskad resursförbrukning bidrar dessutom till god ekonomisk hushållning. Vi strävar efter en hållbar energianvändning med effektiva energisystem som ger låg inverkan på hälsa, miljö och klimat. Att minska användningen av fossila bränslen bidrar till ett robustare samhälle. Det är viktigt att säkerställa en hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till hav, sjöar och vattendrag med god ekologisk status. Vid upphandling ska det finnas tydliga och konkreta miljökrav. Kommunen har ett stort ansvar att vid inköp välja miljövänliga produkter som inte innehåller skadliga ämnen. Ett framsynt underhåll av kommunens fastigheter är också en strategiskt viktig del i arbetet. Den politiska viljeinriktningen är att: –          Kommunens verksamhetslokaler och fastigheter energioptimeras –          Produktionen av egen solel ökar –          Fossila energikällor fasas ut, med målet att kommunens energiförsörjning i förlängningen ska vara klimatneutral –          Nybyggnation sker utifrån principer om hållbart byggande Insatser för att nå målet: –          Tydliga och konkreta uppdragsplaner från nämnder och Kommunstyrelse till förvaltningsorganisationen med nedbrutna mål och uppdrag som bygger på analys av vilken miljöpåverkan som den specifika verksamheten genererar, följs upp kontinuerligt –          Alla kommunala verksamheter ska ha en plan för minskad energianvändning. Nya metoder för energieffektivisering ska prövas och spridas –          Arbeta utifrån ett ekologiskt bokslut som samlar och tydliggör genomförda åtgärder –          Upphandlingar ska innehålla hållbarhetskrav och styra mot uppsatta mål –          Riktlinjer för hållbart byggande ska formuleras och antas –          Handlingsplan för att minska inköp och spridning av mikroplaster ska tas fram –          Servicenämnden ges i uppdrag att förbereda omställning Hjälmsborg med ambitionen att upprätta en solcellspark –          Arbete för ökad biologisk mångfald genom medveten planläggning och skötsel av kommunala ytor

Långsiktigt mål: Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av hög kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

Den politiska viljeinriktningen för Söderköpings kommun är att ge alla barn och elever förutsättningar att utvecklas och nå kunskapsmålen. Forskning visar att inkluderande utbildning av god kvalitet för alla är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämställdhet i varje samhälle. För att möjliggöra detta och garantera alla barn jämlika chanser i livet, oavsett föräldrarnas situation eller det enskilda barnets förutsättningar, har skolan ett kompensatoriskt uppdrag. Utbildningssystemet måste möta människors behov under hela livet, från förskola, grundskola, gymnasium och högre utbildning. Tillräckliga resurser ska finnas för särskilt stöd redan i förskolan och under de första åren i grundskolan. För Söderköpings skolor och förskolor står individens utveckling, kunskap och lärande i fokus. En lärandemiljö som är stödjande och uppmuntrande kännetecknas av individanpassning, variation och utmaningar. Den goda lärmiljön kännetecknas också av en god arbetsmiljö, goda relationer mellan vuxna och elever samt är trygg och fri från diskriminering och kränkningar. Den politiska viljeinriktningen är att: –          Öka möjligheterna för livslångt lärande med förstärkt möjlighet till vuxenutbildning –          Fortsatt ha en hög andel grundskoleelever som uppnår behörighet till gymnasieskolan –          Öka andelen elever som slutför gymnasieutbildning på tre år –          Säkerställa en jämlik och kompensatorisk skola och förskola –          Öka barn och ungas psykiska hälsa –          Gröna förskole- och skolgårdar – en utemiljö som stimulerar till lek och fysisk aktivitet Insatser för att nå målet: –          Tydliga och konkreta uppdragsplaner från nämnder och Kommunstyrelse till förvaltningsorganisationen med nedbrutna mål och uppdrag med kontinuerlig uppföljning –          Fortsätta arbetet med att utveckla metoder för att främja, förebygga, upptäcka och åtgärda trakasserier och kränkningar i skolan –          Systematiskt kvalitetsarbete i skola och förskola –          Aktiviteter med utgångspunkt i handlingsplanen för att öka barn och ungdomars psykiska hälsa ska fortsätta –          Inventera och kartlägga statusen på kommunens förskole- och skolgårdar –          Återställda öppettider på Focus fritidsgård –          BOA även nattetid samt garanterad och förbättrad kontinuitet för de föräldrar och barn som finns i verksamheten –          Återställda resurser till Elevhälsan

 

Långsiktigt mål: Bidra till att kommuninnevånarna kan leva hälsosamma liv samt uppleva välbefinnande och trygghet.

Den politiska viljeinriktningen för Söderköpings kommun är att införa ett strukturerat samordnat och övergripande arbete som rör folkhälsofrågor. Söderköpings invånare ska ha goda förutsättningar att tillvarata sina förmågor, forma sina liv och delta i samhällsutvecklingen. Detta ska gälla alla, oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsvariation, religion eller etnisk tillhörighet, geografisk bostadsort och socioekonomiska förutsättningar. För att skapa de nödvändiga förutsättningarna behöver faktorer som bidrar till skillnader i hälsa tydliggöras och adresseras. Insatser ska göras medvetet och riktat för att minska skillnader och sluta den hälsoklyfta som vi vet finns idag. Att skapa jämlika förutsättningar för en god hälsa inkluderar också mer övergripande samhällsplanering såsom boende- och närmiljöer, utbildning, arbete, fritid, kultur och sociala sammanhang – alla faktorer som påverkar hälsan (även kallat hälsans bestämningsfaktorer). Den politiska viljeinriktningen är att: –          Öka andelen barn och ungdomar som deltar i organiserade föreningsaktiviteter. Detta arbete ska inkludera en medvetenhet om att socioekonomiska faktorer kan vara ett hinder som behöver överbryggas –          Sluta den hälsoklyfta som finns och skapa jämlika förutsättningar för en god hälsa genom ett medvetet och systematiskt arbete utifrån hälsans bestämningsfaktorer och Östgötakommissionens slutrapport Insatser för att nå målet: –          Tydliga och konkreta uppdragsplaner från nämnder och Kommunstyrelse till förvaltningsorganisationen med nedbrutna mål och uppdrag som följs upp kontinuerligt –          Fortsatt arbete utifrån antagen deklaration om folkhälsa, undertecknad av Östergötlands kommuner och Region Östergötland –          Inkludera ett folkhälsoperspektiv även i mer övergripande frågor såsom samhällsplanering –          Arbete med jämställdhetsintegrering utifrån CEMR-deklarationen –          Återställt föreningsbidrag

 

Långsiktigt mål: Säkerställa ett lyhört, öppet och transparent arbetssätt på alla nivåer.

Den politiska viljeinriktningen för Söderköpings kommun är att ge kommuninnevånaren inflytande och delaktighet i det lokala samhällets utveckling. Att som kommuninvånare kunna påverka hur samhället utvecklas är, förutom att vara en demokratisk rättighet, också något som bidrar till ökad tillit. En välfungerande beslutsprocess där beslut bereds och förankras brett bidrar också till fördjupad demokrati, bättre beslut och ökad legitimitet. Människor förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden och få tillgång till information. Vi vill att arbetet med att skapa en gemensam servicekultur stärks. Det innebär bland annat att informera klart och enkelt så att alla kan förstå, ta till vara synpunkter för att förbättra verksamheten samt ge ett gott bemötande och god service. Öppenhet och transparens ska känneteckna verksamheten. Det ska vara lätt att hitta och följa information om pågående ärenden, sammanträdesprotokoll, beslutsunderlag med mera via kommunens hemsida. Kommunen ska säkerställa en god kompetens och efterlevnad av gällande lagstiftning, ex offentlighetsprincipen och regler kring diarieföring. Den politiska viljeinriktningen är att: –          Öka andelelen kommuninvånare som deltar i forum för dialog och delaktighet –          Öka tillgången till information vad gäller ärenden och verksamhet –          Förbättra servicenivån Insatser för att nå målet: –         Tydliga och konkreta uppdragsplaner från nämnder och Kommunstyrelse till förvaltningsorganisationen med nedbrutna mål och uppdrag, följs upp kontinuerligt –         Utveckla formerna för medborgardialoger genom att säkerställa att synpunkter tillåts komma in i beslutsprocessen i god tid –          Föra dialog med de som nyttjar kommunens tjänster –          Utveckla och följ upp mål och strategier för näringslivsfrågor –          Utveckla och följ upp mål och strategier för regionalt och kommunalt samarbete samt samverkan med föreningar och civilsamhälle

 

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR

EKONOMIN I SVERIGE

År 2020 är exceptionellt ur många perspektiv. Coronapandemin gav under våren en extremt snabb nedgång i produktion och sysselsättning, såväl i Sverige som i omvärlden. Ekonomin har vänt tydligt uppåt sedan dess, men i vilken takt som återhämtningen kommer ske är fortfarande högst osäkert.

Paradoxalt nog väntas kommuner och regioner till följd av stora tillfälliga, pandemirelaterade tillskott, nå mycket starka resultat i år. De statliga tillskotten har givit goda ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn att med ekonomin tryggad hantera pandemin. Samtidigt kommer den demografiska utvecklingen att ge stora utmaningar och långsiktiga effekter på ekonomi och bemanning framöver.

Tillsammans med de demografiska utmaningarna ser vi också nu tyvärr hur smittspridningen av covid-19 åter ökar i samhället. Vilka de ekonomiska konsekvenserna blir av detta är mycket osäkert. SKR gör trots detta bedömningen att vårens rekordsnabba konjunkturkollaps och dess effekter på samhällsekonomin i nuläget ändå ligger bakom oss och att bottenpunkten för den kollapsen passerats, både globalt och i Sverige. SKR behåller det scenario för samhällsekonomin som de utformade i våras, om en återhämtning under det andra halvåret 2020 (dock svagare än vad man tidigare förutsatt) och beskriver svensk ekonomi som varande i stadig men utdragen återhämtning. Inte förrän 2024 förväntas ett läge av normalkonjunktur nås.

BNP-estimat för 2020 landar nu på -4,9% (kalenderkorrigerat) mot -4,1% tidigare.

NYCKELTAL FÖR DEN SVENSKA EKONOMIN:

Procentuell förändring	2018	2019	2020	2021	2022	2023
BNP, fasta priser[1]	2,1	1,2	-4,9	1,7	3,8	3,8
Arbetade timmar[2]	1,8	-0,3	-5,5	1,6	2,3	1,6
Timlön, NR[3]	2,7	3,9	6,3	0,2	2,3	2,5
Konsumentpriser, KPI[4]	2,0	1,8	0,5	0,7	1,8	2,4
KPIF	2,1	1,7	0,5	0,8	1,6	2,0
Skatteunderlag	3,7	2,8	2,4	1,3	3,9	4,0
Skatteunderlag, underliggande	4,4	3,5	2,9	1,3	3,9	4,0
Arbetslöshet (procent)	6,3	6,8	8,9	9,3	8,3	8,1
Reporänta, årets slut	-0,50	-0,25	0,00	0,00	0,25	0,50

Källa: SKL:s ekonomirapport oktober 2020

BEFOLKNINGSPROGNOS

Genom en ökad befolkning kan kommunen öka skatteintäkterna. I den befolkningsprognos som ligger till grund för skatteintäkternas utveckling under planperioden har det antagits att det byggs cirka 224 nya bostäder under de kommande fyra åren enligt nedanstående tabell. I nybyggnationen ingår endast byggnation av bostäder för permanentboende.

Av tabellen framgår att flerbostadshus är prioriterade, vilket krävs för att hantera den omfattande bostadskö som finns (i RAB:s bostadskö står i dagsläget ca 600 personer). Flerbostadshus ökar möjligheterna för ett varierat och individanpassat bostadsbestånd med bostäder i olika storlekar, former och priser. För att möjliggöra ökad byggnation ska den begränsning som idag finns i RAB:s ägardirektiv och som kraftigt begränsar RAB:s andel av det totala bostadsbeståndet ändras. Bostadsbyggandet ska bidra till social hållbarhet, med fokus på hyresrätter med rimlig hyra.

Typ av bostad
	2019	2020	2021	2022	2023	2024	Summa 2021-2024
Flerbostadshus	0	55	28	44	35	31	138
Småhus	19	15	13	26	27	20	86
Totalt antal bostäder	19	70	41	70	62	51	224

 

Nytillskottet av bostäder genererar under perioden 2019-2024 en genomsnittlig befolkningsökning med 91 personer per år, en årlig ökning på 0,6 % procent. Nedan redovisas den prognostiserade befolkningsutvecklingen per åldersgrupp.

Befolkning per 31 dec
	Utfall	Utfall	Prognos	Prognos	Prognos	Prognos	Prognos	Förändring 2019-2024			Förändring per år
	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024	Antal	%		Antal	%
0-5 år	1034	1004	977	984	994	993	1003	-1	0		0	0
6-9 år	757	775	768	769	758	755	756	-19		-3	-4	-0,5
10-12 år	509	525	551	578	595	595	601	76	13		15	2,5
13-15 år	506	494	527	520	541	557	581	87	15		17	3
16-18 år	508	512	512	493	502	531	525	13	2		3	0,5
19-24 år	669	704	687	728	731	734	737	33	4		7	0,9
25-44 år	3201	3181	3209	3211	3245	3269	3302	121	4		24	0,7
45-64 år	3812	3769	3719	3704	3712	3730	3746	-23	-1		-5	-0,1
65-79	2801	2832	2843	2849	2843	2799	2745	-87	-3		-17	-0,6
80-år	791	830	854	902	950	1017	1088	258	24		52	4,7
Totalt	14 618	14 626	14 647	14 739	14 870	14 980	15 083	457	3 %		91	0,6 %

Källa: Statisticon. Befolkningsprognos 2018-2027 Söderköpings kommun, Prognos baserad på kommunens byggplaner 2018-2027. Korrigerad för utfall 2018.

Befolkningsprognosen visar att barn i ålder 10-15 år och de som är 80 år och äldre ökar mest i antal under perioden. Procentuellt mest ökar åldersgruppen 80 år och äldre. Denna positiva befolkningsutveckling innebär utmaningar för organisationen då exempelvis befintliga verksamhetslokaler behöver anpassas och nya byggas.

Kommunens intäkter

Söderköpings kommuns totala intäkter är drygt 1 miljard kronor per år. Av dessa redovisas merparten under finansförvaltningen. Intäkter som är direkt hänförliga till respektive nämnd t ex taxor, avgifter, hyresintäkter, försäljningsintäkter, specialdestinerade statsbidrag etc. redovisas under respektive nämnd. Den allra största delen av intäkterna kommer från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Storleken på skatteintäkterna och intäkter från generella statsbidrag och utjämning är beroende av beslut av Riksdagen, omvärldens utveckling, arbetsmarknad och kommunens befolkningsutveckling. Under hösten 2020 aviserades en ökning av det generella statsbidraget för 2021 med cirka 10 mnkr plus en generell äldreomsorgssatsning på cirka 6 mnkr. Dessa ”extra” statsbidrag trappas sedan ner under 2022 till 5 mnkr respektive 4 mnkr.

KOMMUNENS NETTOKOSTNADER

Budgetperioden präglas i mycket hög utsträckning av utmaningar kopplade till demografin, där antalet äldre och yngre ökar. Det här innebär att behovet av vård, skola, omsorg och annan samhällsservice ökar, och med det även kommunens kostnader. Det är angeläget att kommunen tar höjd för ökade kostnader och anstränger sig för att upprätthålla en stabil välfärd som möter invånarnas behov.

Med vår föreslagna budget, som innehåller en skattehöjning på 50 öre, försöker vi i möjligaste mån att möta upp de ekonomiska ramar som nämnderna fastställt i sin budgetprocess. Vi lyckas inte fullt ut med detta för samtliga nämnder alla år, det gäller särskilt åren 2023 och 2024 (barn- och utbildningsnämnden har ex behov av en mycket kraftig förstärkning 2024).  Samtidigt finns en osäkerhet kring hur statsbidragen kommer vara utformade framöver. Förhoppningen är naturligtvis att regeringen, inför åren 2023 och 2024 då den demografiska utvecklingen verkligen slår igenom, insett kommunsektorns behov av en förstärkning och också agerar på det. Skulle det inte bli så har vi räknat på en ytterligare skattehöjning på 10 öre för de kommande tre åren (22,23 och 24). Viktigt att ha med sig är att denna skattehöjning inte kommer genomföras om det går att undvika.

För att kunna skapa realistiska budgetförutsättningar för åren framåt har vi också tvingats justera ned investeringsramen med 25 %. Det är inte optimalt, men krävs för att klara en budget i balans. Detta kommer kräva en tydlig och väl genomtänkt prioritering kring de investeringar som ändå görs, vilka trots reduceringen inte är oansenliga utan uppgår till 642 mkr.

Vi accepterar inte de försämringar som genomförts den här mandatperioden, där viktiga verksamheter tvingats till allvarliga nedskärningar och i vissa fall helt plockats bort. Det gäller Elevhälsan som fått minskade resurser, Focus Fritidsgård som fått kraftigt minskade öppettider, BOA (barnomsorg på obekväm arbetstid) som skurits ned, Albogaexpressen som lagts ned och äldreomsorgen som försämrats genom urholkad hemtjänstnorm. Vi budgeterar för fullt återställande av dessa verksamheter. Vi budgeterar också för återställt föreningsbidrag.

Budgeten innehåller också insatser och åtgärder som vi bedömer kan vara kostnadsbesparande:

• Arbete ska omedelbart inledas för att säkerställa en kostnadseffektiv och sammanhållen organisation med goda möjligheter till samordningsvinster och kostnadskontroll genom verksamhet i egen regi utan privata vinstintressen och fragmentering. Hemtjänsten i sin nuvarande form utifrån LOV är ineffektiv och kostnadsdrivande och ska skyndsamt reformeras
• Kostnadsbesparingar genomförs inom ekonomi, kommunikation och HR genom effektiviseringar och utökad samverkan över kommungräns. Varumärkesbyggande och kommunikation pausas under hela budgetperioden
• Genom budgetramar som möter behoven kan arbetet kring minskade sjukskrivningstal fortsätta vilket, förutom värdet för varje individ, också har en påverkan på ekonomin
• Vi flyttar resurser avsatt till IT-satsning från kommunstyrelsen till socialnämnden för att snabbt kunna komma igång med ett arbete kring E-hälsa och digitalisering inom vård, stöd och omsorg. Digitalisering på det här området är en del i omställning Nära vård och ska bidra till ökad kvalitet och en jämlik vård och omsorg. Sker digitaliseringen på rätt sätt kan den bidra både till ökad kvalitet och förbättrad ekonomi
• Vi avskaffar minutstyrningen i äldreomsorgen och gör tydliga förflyttningar mot en modell som istället baseras på medarbetarinflytande. Något som visat sig ha goda effekter även på ekonomin
• Arbete enligt Borås-modellen med kommunala anställningar samt möjlighet till stöd och praktik och sommarjobbsgaranti för unga, vilket förutom att ge arbetssökande en möjlighet till arbetslivserfarenhet också kan minska kostnader för försörjningsstöd
• Sätta ett tak på chefslöner och säkerställa att anställningskontrakt håller måttet, minskning av konsultarvoden, krav på sysselsättning vid större upphandlingar, effektivare inköp
• Utökad samverkan över kommun- och verksamhetsgränser

	Bokslut	Budget	Prognos	Budget	Plan	Plan	Plan
Tkr	2019	2020	2020	2021	2022	2023	2024
Barn- och utbildningsnämnd	-304 777	-311 000	-314 250	-330 014	-337 067	-343 314	-348 496
Socialnämnd	-281 028	-282 000	-287 150	-303 256	-309 799	-320 250	-329 303
Samhällsbyggnadsnämnd	-44 734	-33 747	-33 247	-36 702	-37  338	-38 080	-38 836
Servicenämnd, skattefinansierad	-70 677	-76 000	-72 900	-77 817	-81 281	-83 580	-85 342
Kommunstyrelsen inkl Valnämnd	-139 495	-150 253	-139 648	-154 860	-157 086	-164 360	-168 699
Överförmyndarnämnd	-1 874	-2 000	-1 960	-2 182	-2 220	-2 264	-2 310
Revision	-815	-1 000	-1 000	-1 000	-1 017	-1 038	-1 059
Avgiftsfinansierad verksamhet	465	-0	0	0	0	0	0
	-842 936	-856 000	-850 155	-905 831	-925 809	-952 887	-974 045
Finansförvaltning	835 768	869 036	877 755	909 623	929 800	958 800	979 800
Återställande av balanskravsresultat	0	-8 707	-25 800	0	0	0	0
Resultat	-7 168	4 329	1 800	3 792	3 991	5 913	5 755
Andel av skatter och bidrag	-0,8%	0,5%	0,2%	0,4%	0,4%	0,6%	0,6%

Nämndernas budgetramar och resultat 2021-2024

INVESTERINGAR

Kommunen står inför stora investeringsbehov och för att möta ökade volymer planeras för nya förskolor, F-6 skola, LSS-platser och särskilt boende för äldre. Därutöver finns medel avsatta för renovering och ombyggnationer av befintliga verksamhetslokaler. Inom den avgiftsfinansierade verksamheten avsätts medel för bland annat reningsverk och ledningsnät.

INVESTERINGSRAM

Investeringsramarna är att se som ett tak för investeringarna under perioden där kommunstyrelsen och respektive nämnd i varje enskilt projekt ska överväga nyttan och bästa möjliga lösningsförslag.

	Utfall	Budget	Överförd från 2019	Prognos 2020 P08	Budget	Plan	Plan	Plan
Tkr	2019	2020			2021	2022	2023	2024
Barn- och utbildningsnämnden	1 861	3 000	139	3 139	3 400	3 000	3 000	3 000
Socialnämnden	465	1 800	0	500	1 500	1 500	1 500	1 500
Samhällsbyggnads­nämnden	0	500	0	0	1 000	0	0	0
Servicenämnden	14 055	20 000	36 655	6 467	14 000	20 100	24 050	20 550
Kommunstyrelsen	45 988	90 100	57 718	49 096	77 888	112 763	193 013	90 750
Överförmyndar­nämnden	0	200	0	200	0	0	0	0
Avgiftsfinansierad verksamhet	14 510	11 700	54 738	14 439	65 980	31 000	14 400	14 000
Summa investeringar	76 879	127 300	149 250	73 841	163 768	168 363	235 963	129 800

Kommunens totala investeringsutgift under perioden 2021-2024 budgeteras till maximalt 642 mnkr. Finansieringen sker i huvudsak via tre komponenter, kassaflöde genererat av verksamheten, extern upplåning samt en försiktig och genomtänkt försäljning av fastigheter. Den externa nyupplåningen för investeringar och exploateringar beräknas till maximalt 456 mnkr under perioden. Omfattningen är starkt korrelerad med verksamhetens kassaflöde samt utfallet av försäljningar. En upplåning på 456 mnkr innebär att kommunen vid periodens slut har en låneskuld uppgående till ca 1 mdkr. Investeringsbehoven gör att kommunen i snitt har en självfinansieringsgrad på 29 procent under planperioden.

// Vänsterpartiet Söderköping