Regeringen svarar med att kommuner och landsting redan fått stora resurstillskott.
Olika siffror florerar. I partiledardebatten nyligen hänvisade statsministern till 9 miljarder extra för år 2009.
Kommunministern har sagt att sektorn får 34 nya miljarder 2009-2011.
SKL menar att det handlar om 4 miljarder nya kronor i generella tillskott (plus riktade satsningar) för 2009.

Orsaken till de olika siffrorna är att:

·        Regeringen räknar in kommunernas tillskott genom den kommunala fastighetsavgiften på 1,7 mdr, som beror på en ny småhustaxering. Detta har inte något med statsbudgeten att göra. Ökningen är sedan länge känd av kommunerna och har funnit med i tidigare budgetunderlag.

·        Regeringen räknar in förlängningen av sjukskrivningsmiljarden som tillfaller landstingen. Att gamla pengar fortsätter att betalas ut är inte samma sak som ökade resurser.

·        Regeringen räknar med riktade statsbidrag, som också medför nya utgifter, bl a psykiatrisatsningen och den nya vårdgarantimiljarden. Dessa tillskott kan inte användas för att täppa igen hål i budgeten som uppstått p g a nedjusterade skatteprognoser.

·        Regeringen räknar med att den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar minskar kommunernas och landstingens kostnader med 3 miljarder kronor 2009. Den sänkningen som beslutades i samband med budgetpropositionen innebär, enligt SKL:s beräkningar, sänkta kostnader med drygt 1 miljard kronor. Skillnaden beror sannolikt bl a på att regeringen räknar in effekten av den allra första sänkningen för ungdomar som genomfördes redan 2007.

·        Siffran 34 miljarder 2009-2011 bygger dessutom på att regeringen räknar hem de "nya" pengarna flera gånger. Den sänkta arbetsgivareavgiften (som innebär en kostnadssänkning med 3 miljarder kr per år) blir plötsligt 9 "nya" miljarder på tre år (trots att tillskottet de facto bara sker en gång, nämligen det första året).

Situationen är allvarlig:

·        Hälften av landstingen och ca en femtedel av kommunerna bedöms redan i år att gå med underskott.

·        Sedan i maj har lägre skatteinkomster, sämre kapitalavkastning, stigande låneräntor och ökade kostnader för försörjningsstöd försämrat förutsättningarna för de kommande åren. För 2010 försämras läget med ca 25-30 miljarder kronor. Om man räknar in den positiva effekten av lägre inflation och löneökningar samt de extra 4 miljarderna i sänkta arbetsgivaravgifter, har de ekonomiska förutsättningarna försämrats med drygt 10 miljarder kronor 2010.

·        Genom mer pengar till kommunsektorn kan regeringen – förutom att bidra till att säkerställa kvaliteten – också bidra till att stabilisera den svenska arbetsmarknaden. Att ytterligare spä på arbetslösheten genom att låta kommuner och landsting minska sin personal är inte rimligt. Dessutom är kostnaden för varje jobb som skapas låg jämfört med andra tänkbara stimulansåtgärder.

Kostnaderna för välfärdtjänsterna ökar konstant:

·        SKL har i rapporten Välfärdsmysteriet nyligen visat att utgifterna för välfärdstjänsterna ökat med 50 procent under perioden 1980-2005.

·        Merparten av ökningen ägde rum under 1980-talet. Sedan dess har kraven på verksamheten växt i snabb takt, samtidigt som sektorn haft svårt att tillmötesgå de ökade förväntningarna. (Fler barn i förskolan, utbyggd gymnasieskola, fler äldre samt en kraftigt kostnadsdrivande LSS-reform, snabb medicinteknisk utveckling m.m.).

Det är du och vi andra som kan bryta nedåtspiralen, att bryta den nuvarande borgerliga majoriteten i Söderköping och Sverige i nästa val, för bibehållande av en frisk och växande kommun.

Gå med i Vänsterpartiet Söderköping.

Även om sannolikt en del eldsvådor tändes på av människor av hämndlystnad, okynne, eller annan obegriplig anledning är det ingen tvekan om att konsekvenserna blev betydligt mera dramatiska tillföljd av det osedvanligt varma och torra vädret. Detta i sin tur hänger samman med jordens uppvärmning och mänsklighetens koldioxidutsläpp.

KarinSvensson-Smith, trafik- och miljöpolitisk taleskvinna för miljöpartiet, tillika riksdagsledamot, gästade Söderköping häromsistens.

Hennes föredrag handlade också om klimatförändringar, miljö- och transportpolitik. Hon menar att det är helt uppenbart att det blir varmare på jordklotet. En av konsekvenserna är vattennivån stiger, när de stora ismassorna i Arktis och Antarktis smälter.

I skånska Vellinge i det sydvästra hörnet och med fantastiska sandstränder mot såväl Öresund som södra Östersjön– en moderatdominerad kommun – är en av de stora diskussionsfrågorna idag hur man ska möta detta dilemma att vattennivån påtagligt stiger.

Hur nära vattnet är det rimligt att bygga? Ska man bygga vallar? Med påföljd att havsutsikten blir begränsad! En annan svensk stad där frågan får förfärande aktualitet vid varje större regnväder är Göteborg och deras Tingstadstunnel.

Havsnivån har under åren 1983 -2003 stigit med 3 mm i genomsnitt per år, det vill säga sex centimeter under 20-årsperioden.

Gör man en genomsnittlig beräkning under 40 år tillbaks är genomsnittet 1,5 mm per år, vilket också blir sex centimeter! Det skulle innebära att i stort sett ingen höjning av havsnivån skedde förrän från 80-talet. Det är också ett faktum att det är först under de senaste 15-20 åren som avsmältningen vid polerna har blivit tydligt märkbar, men nu desto snabbare!

Om isen försvinner från Arktis motsvarar detta en höjning av havsytan med sju meter, hävdade Karin, och illustrerade med bild vilka storstäder i världen som därigenom blir i princip obeboeliga.

Slutsatsen är given – det krävs en snabb omställning, och den stora boven i detta sammanhang är biltransporterna av såväl gods som människor. Ett transportmedel som fram till dags dato har haft den överlägset snabbaste tillväxten.

Och det är den rika västvärlden som fortfarande står för den helt dominerande delen av biltrafiken, därmed oljeberoendet och koldioxid-utsläppen.

Karin exemplifierade med drivkrafterna bakom den ökade godstrafiken på väg, som under åren från 1960 till 2006 ökat sin andel av varutransporterna från 16% till 41% jämfört med flyg, båt och järnväg. Varför är det på detta viset? Hon pekade på några orsaker:

–         "Just in time" begreppet har missuppfattats – det har blivit liktydigt med snabbhet  i stället för tidsprecision, som ju var grundidén för att slippa lagerhållning;

–         Lagerhållning kräver arbetskraft, och att hålla arbetskraft är dyrare än att ha varorna på väg;

–         Transportpolitiken med tillåtelse att köra längre och större bilar, inte minst i Sverige, har gynnat lastbilstrafiken på järnvägens bekostnad.

Slutsatserna och Karins rekommendationer blev att:

–         Transporter måste bygga på el och biogas i första hand, men även etanol (sockerrör) är en möjlighet;

–         Politiskt måste man styra över transporterna genom att införa trängselskatt i stora och medelstora städer, samt höja skatten på de drivmedel som står för de stora koldioxidutsläppen;

–         Kollektivtrafiken, inte minst den spårbundna, måste stimuleras – främst genom att erbjuda snabba, säkra och turtäta alternativ. Däremot är inte nolltaxa avgörande. Bättre att i så fall rikta de stora subventionerna mot betalningssvaga nyckelgrupper som ungdomar och äldre.

För oss i publiken – 25 personer, mer eller mindre politiskt aktiva – var Karins sakliga ton och glödheta engagemang tänkvärt och uppfordrande.

Kvällen på Stinsen besöktes av ett femtontal intresserade kommuninnevånare, Torbjörn inledde med att berätta om vad Vänsterpartiet menar med kultur, att det handlar om hur vi tillsammans lever våra liv, hur vi kommunicerar med varandra, om vårt beteende och vår livsstil, hur vi uppfattar oss själva, vår samtid och vår historia.

Torbjörn Björlund (V) inledde vårens program i Söderköpings föreläsningsförening

Nyfiken På, en serie öppna samtal kring radikala och spännande kultur- och samhälls-diskussioner.

Torbjörn är ordinarie ledamot i riksdagen, samt suppleant i arbetsmarknadsutskottet, försvarsutskottet, EU-nämnden samt i Kulturutskottet, sistnämnda utskottet arbetar ju med dagens programtitel, nämligen kultur.

Kvällen på Stinsen besöktes av ett tiotal intresserade kommuninnevånare, Torbjörn inledde med att berätta om vad Vänsterpartiet menar med kultur, att det handlar om hur vi tillsammans lever våra liv, hur vi kommunicerar med varandra, om vårt beteende och vår livsstil, hur vi uppfattar oss själva, vår samtid och vår historia.

Kultur är att ge sammanhang åt sociala relationer.

Kulturpolitikens uppdrag är att ge röst åt dem som saknar sådan i samhället. Genom konstarterna kan alla människor uttrycka sig, flickor som pojkar, kvinnor som män, vilket språk man än talar. Det är därför vi brukar säga att kulturpolitiken handlar om är en fråga om yttrandefrihet. Dagens kulturfrågor, riksdagens kulturprograms förslag, samt hur Vänsterpartiet ser på dagens kultur, hur arbetar vi framåt, Vad krävs för att vi inte ska tappa den fria kulturen, att kulturen blir ett kommersiell del som bara en del kan få glädje av.

Det var en givande kväll med många tankar, frågor och en givande dialog mellan alla åhörare.

Nedan ett axplock av frågor och svar under kvällens träff, som Torbjörn lovade en repris på till hösten.

Vad är det viktigaste i er kulturpolitik?
Kulturpolitiken ska ha som mål att ge alla möjlighet att delta i olika kulturverksamheter, både att uppleva andras verk och att själva skapa. Vänsterpartiet satsar allra främst på barn- och ungdomskulturen, men även vuxenkulturen behöver samhällets stöd. Kulturpolitiken är framgångsrik när den fått fler människor att delta i flera former av kultur och fler kulturarbetare kan leva på sitt arbete. Vi vill ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället.

Massmedias roll?
Mediepolitikens viktigaste uppgift är att ge röst åt de annars maktlösa. Det gör man bl.a. genom att motverka monopolen, begränsa makten för de stora koncernerna och fördela makten till många. De politiska medel som används är lagar, ekonomiskt stöd och överenskommelser som garanterar kvalitet, tillgänglighet och mångfald. Det senare gäller exempelvis de avtal staten skriver med radio- och TV-bolagen.

Tyvärr har också media makten at skriva så at feltolkningar sker, se NT´s inslag om Föreläsningsföreningens satsningar i vår, som tolkades som vänsterpropaganda.

Ska anslagen till studieförbunden öka?
Ja, det är vår klara ambition. I allra första hand måste vi se till att anslagen inte skärs ner ytterligare. I riksdagen har vi arbetat för att studieförbunden ska kunna hålla avgifterna låga så att de kan nå ut även till dem som annars inte har råd att delta.

Ungdomskultur-.. Fritidsgårdar försvinner.

Sedan början av 1990-talet har fritidsgårdarna blivit färre i Sverige, en anledning är de kraftiga nedskärningar som Sveriges kommuner då gjorde. Besparingar som främst drabbade de icke lagstadgade verksamheterna som t.ex. fritidsgårdsverksamhet och den öppna verksamheten.

Några andra trender är att det i allt högre grad är föreningslivet och inte kommuner som driver fritidsgårdsverksamhet. I slutet av 1980-talet var cirka var femte fritidsgård i Sverige föreningsdriven, år 2000 var motsvarande siffra mellan var tredje och var fjärde gård. Detta sker samtidigt som verksamheten allt oftare sträckts ut för att möta allt fler åldersgrupper (Ungdomsstyrelsen 2004).

Till exempel startas verksamhet för gymnasieungdomar genom musikens hus och andra föreningsdrivna verksamheter. För yngre barn har ett flertal verksamheter startats genom samordning med skola och skolbarnsomsorgsverksamhet. Det gör att samma summa pengar ska räcka till så många fler och att den traditionella fritidsgårdsverksamheten har fått stryka på foten.

Vi menar att det behövs en medveten strategi och satsning på fritidsgårdsverksamhet så att den öppna verksamheten och gårdarnas verksamhet får en viktig plats i kommunernas satsningar på ungdomars fritid.

Det handlar om en viss förskjutning från ett socialt perspektiv, att möta och vägleda de ungdomar som särskilt behöver det, till ett medborgarperspektiv, att ungdomar ska ingå i samhällsgemenskapen och stärkas och tillåtas driva sina egna frågor. En fungerande gårdsverksamhet bör handla om både och.

Måndagen 19/1 presenterade kulturprogramgruppen sitt förslag till ett nytt kulturpolitiskt program vid ett välbesökt seminarium på ABF i Stockholm.

Nu vidtar en remissperiod, där alla är välkomna att skicka in skriftliga synpunkter och ändringsförslag. Remisstiden är satt till den 1 mars.

   Klicka här för att ladda hem remissförslaget som pdf .

Under våren, med 3 riksdagsmän och 2 författare.
Programmen är på Stinsen i Söderköping
Arr: Söderköpings Föreläsningsförening
i samarbete med ABF och Information och Kultur

Välkommen till Nyfiken på

en serie öppna samtal kring radikala och spännande kultur- och samhällsdiskussioner

tillsammans med 3 riksdagsmän och 2 författare

Tors 22/1 kl 18.30

Torbjörn Björlund, riksdagsman (v)

fri entré

Tors 5/2 kl 18.30

Karin Svensson-Smith, riksdagsman (mp)

fri entré

Sön 8/3 kl 14.00

Johan Lönnroth, tidigare

riksdagsman(v) docent i ekonomi

fri entré

Tors 12/2 kl 18.30

Författaren Susanna Alakoski

entré 60:-

Ons 4/3 kl 18.30

Författaren Åsa Lindeborg

entré 60:-

Programmen är på Stinsen i Söderköping

Arr: Söderköpings Föreläsningsförening

i samarbete med ABF och Information och Kultur

De senaste åren har ett flertal ny, om- och tillbyggnader genomförts i Söderköpings kommun. Som exempel kan nämnas Ramunderskolan invändigt och utvändigt, Västra Husby skola, Dalgården, Skönberga skola m fl.

Vid en enkel förfrågan i samband med besök på Skönberga visade det sig att någon planering för utsmyckning inte hade gjorts. Rektorn hade heller ingen vetskap om att det finns beslut om att 1% av byggkostnaden ska avsättas till konstnärlig utsmyckning, enligt ett beslut i fullmäktige 1989-03-16.

Trots att det finns rutiner och riktlinjer för konstnärlig utsmyckning verkar det ändå inte alltid bli genomfört.

Jag vill därför ställa följande fråga till berört kommunalråd, Anders Senestad;

–         Till vilka projekt har det avsatts pengar för konstnärlig utsmyckning motsvarande   1% av byggkostnaden de senaste åren då ett flertal investeringar faktiskt har genomförts?

–         I de fall detta inte har skett – vad beror detta på?

–         Anser du att vissa kommunfullmäktigebeslut har "bäst före" – datum?

Söderköping, den 10/1 2009

Marja Bergström (v)

Vänsterpartiet är en del av politiken i Söderköping,

Vi finns med i nämnder och kommunfullmäktige.

Vi är med och påverkar, vi lyfter fram dina åsikter, vi ser till allas lika värde.

Tillsammans skapar vi en fin trygg och bra stad att bo och verka i.

Nu gäller att politiskt fortsätta vårt arbete. 

Ett nytt spännande år ser vi framför oss.

( V )i önskar er alla en GOD JUL och ett riktigt GOTT NYTT RÖTT ÅR!