Regeringen svarar med att kommuner och landsting redan fått stora resurstillskott.
Olika siffror florerar. I partiledardebatten nyligen hänvisade statsministern till 9 miljarder extra för år 2009.
Kommunministern har sagt att sektorn får 34 nya miljarder 2009-2011.
SKL menar att det handlar om 4 miljarder nya kronor i generella tillskott (plus riktade satsningar) för 2009.

Orsaken till de olika siffrorna är att:

·        Regeringen räknar in kommunernas tillskott genom den kommunala fastighetsavgiften på 1,7 mdr, som beror på en ny småhustaxering. Detta har inte något med statsbudgeten att göra. Ökningen är sedan länge känd av kommunerna och har funnit med i tidigare budgetunderlag.

·        Regeringen räknar in förlängningen av sjukskrivningsmiljarden som tillfaller landstingen. Att gamla pengar fortsätter att betalas ut är inte samma sak som ökade resurser.

·        Regeringen räknar med riktade statsbidrag, som också medför nya utgifter, bl a psykiatrisatsningen och den nya vårdgarantimiljarden. Dessa tillskott kan inte användas för att täppa igen hål i budgeten som uppstått p g a nedjusterade skatteprognoser.

·        Regeringen räknar med att den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar minskar kommunernas och landstingens kostnader med 3 miljarder kronor 2009. Den sänkningen som beslutades i samband med budgetpropositionen innebär, enligt SKL:s beräkningar, sänkta kostnader med drygt 1 miljard kronor. Skillnaden beror sannolikt bl a på att regeringen räknar in effekten av den allra första sänkningen för ungdomar som genomfördes redan 2007.

·        Siffran 34 miljarder 2009-2011 bygger dessutom på att regeringen räknar hem de "nya" pengarna flera gånger. Den sänkta arbetsgivareavgiften (som innebär en kostnadssänkning med 3 miljarder kr per år) blir plötsligt 9 "nya" miljarder på tre år (trots att tillskottet de facto bara sker en gång, nämligen det första året).

Situationen är allvarlig:

·        Hälften av landstingen och ca en femtedel av kommunerna bedöms redan i år att gå med underskott.

·        Sedan i maj har lägre skatteinkomster, sämre kapitalavkastning, stigande låneräntor och ökade kostnader för försörjningsstöd försämrat förutsättningarna för de kommande åren. För 2010 försämras läget med ca 25-30 miljarder kronor. Om man räknar in den positiva effekten av lägre inflation och löneökningar samt de extra 4 miljarderna i sänkta arbetsgivaravgifter, har de ekonomiska förutsättningarna försämrats med drygt 10 miljarder kronor 2010.

·        Genom mer pengar till kommunsektorn kan regeringen – förutom att bidra till att säkerställa kvaliteten – också bidra till att stabilisera den svenska arbetsmarknaden. Att ytterligare spä på arbetslösheten genom att låta kommuner och landsting minska sin personal är inte rimligt. Dessutom är kostnaden för varje jobb som skapas låg jämfört med andra tänkbara stimulansåtgärder.

Kostnaderna för välfärdtjänsterna ökar konstant:

·        SKL har i rapporten Välfärdsmysteriet nyligen visat att utgifterna för välfärdstjänsterna ökat med 50 procent under perioden 1980-2005.

·        Merparten av ökningen ägde rum under 1980-talet. Sedan dess har kraven på verksamheten växt i snabb takt, samtidigt som sektorn haft svårt att tillmötesgå de ökade förväntningarna. (Fler barn i förskolan, utbyggd gymnasieskola, fler äldre samt en kraftigt kostnadsdrivande LSS-reform, snabb medicinteknisk utveckling m.m.).

Det är du och vi andra som kan bryta nedåtspiralen, att bryta den nuvarande borgerliga majoriteten i Söderköping och Sverige i nästa val, för bibehållande av en frisk och växande kommun.

Gå med i Vänsterpartiet Söderköping.

Uppdaterades: 14 mar 2009