Vår förstasida

Skriv in din e-postadress här så får du varje nytt inlägg i Vänsterpartiet Söderköpings blogg sänt till din e-postadress.

Gör som 7 andra, prenumerera du med.

  • En paus i bloggandet
    Eftersom jag på sistone har skrivit väldigt sporadiskt här på bloggen så har jag valt att ta en paus i bloggandet. Tack till alla som har läst och kommenterat under åren. Det har varit intressant och lärorikt. Vill du fortsätta … Läs mer →

Kultur är att ge sammanhang åt sociala relationer.

Kvällen på Stinsen besöktes av ett femtontal intresserade kommuninnevånare, Torbjörn inledde med att berätta om vad Vänsterpartiet menar med kultur, att det handlar om hur vi tillsammans lever våra liv, hur vi kommunicerar med varandra, om vårt beteende och vår livsstil, hur vi uppfattar oss själva, vår samtid och vår historia.

Torbjörn Björlund (V) inledde vårens program i Söderköpings föreläsningsförening

Nyfiken På, en serie öppna samtal kring radikala och spännande kultur- och samhälls-diskussioner.

Torbjörn är ordinarie ledamot i riksdagen, samt suppleant i arbetsmarknadsutskottet, försvarsutskottet, EU-nämnden samt i Kulturutskottet, sistnämnda utskottet arbetar ju med dagens programtitel, nämligen kultur.

Kvällen på Stinsen besöktes av ett tiotal intresserade kommuninnevånare, Torbjörn inledde med att berätta om vad Vänsterpartiet menar med kultur, att det handlar om hur vi tillsammans lever våra liv, hur vi kommunicerar med varandra, om vårt beteende och vår livsstil, hur vi uppfattar oss själva, vår samtid och vår historia.

Kultur är att ge sammanhang åt sociala relationer.

Kulturpolitikens uppdrag är att ge röst åt dem som saknar sådan i samhället. Genom konstarterna kan alla människor uttrycka sig, flickor som pojkar, kvinnor som män, vilket språk man än talar. Det är därför vi brukar säga att kulturpolitiken handlar om är en fråga om yttrandefrihet. Dagens kulturfrågor, riksdagens kulturprograms förslag, samt hur Vänsterpartiet ser på dagens kultur, hur arbetar vi framåt, Vad krävs för att vi inte ska tappa den fria kulturen, att kulturen blir ett kommersiell del som bara en del kan få glädje av.

Det var en givande kväll med många tankar, frågor och en givande dialog mellan alla åhörare.

Nedan ett axplock av frågor och svar under kvällens träff, som Torbjörn lovade en repris på till hösten.

Vad är det viktigaste i er kulturpolitik?
Kulturpolitiken ska ha som mål att ge alla möjlighet att delta i olika kulturverksamheter, både att uppleva andras verk och att själva skapa. Vänsterpartiet satsar allra främst på barn- och ungdomskulturen, men även vuxenkulturen behöver samhällets stöd. Kulturpolitiken är framgångsrik när den fått fler människor att delta i flera former av kultur och fler kulturarbetare kan leva på sitt arbete. Vi vill ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället.

Massmedias roll?
Mediepolitikens viktigaste uppgift är att ge röst åt de annars maktlösa. Det gör man bl.a. genom att motverka monopolen, begränsa makten för de stora koncernerna och fördela makten till många. De politiska medel som används är lagar, ekonomiskt stöd och överenskommelser som garanterar kvalitet, tillgänglighet och mångfald. Det senare gäller exempelvis de avtal staten skriver med radio- och TV-bolagen.

Tyvärr har också media makten at skriva så at feltolkningar sker, se NT´s inslag om Föreläsningsföreningens satsningar i vår, som tolkades som vänsterpropaganda.

Ska anslagen till studieförbunden öka?
Ja, det är vår klara ambition. I allra första hand måste vi se till att anslagen inte skärs ner ytterligare. I riksdagen har vi arbetat för att studieförbunden ska kunna hålla avgifterna låga så att de kan nå ut även till dem som annars inte har råd att delta.

Ungdomskultur-.. Fritidsgårdar försvinner.

Sedan början av 1990-talet har fritidsgårdarna blivit färre i Sverige, en anledning är de kraftiga nedskärningar som Sveriges kommuner då gjorde. Besparingar som främst drabbade de icke lagstadgade verksamheterna som t.ex. fritidsgårdsverksamhet och den öppna verksamheten.

Några andra trender är att det i allt högre grad är föreningslivet och inte kommuner som driver fritidsgårdsverksamhet. I slutet av 1980-talet var cirka var femte fritidsgård i Sverige föreningsdriven, år 2000 var motsvarande siffra mellan var tredje och var fjärde gård. Detta sker samtidigt som verksamheten allt oftare sträckts ut för att möta allt fler åldersgrupper (Ungdomsstyrelsen 2004).

Till exempel startas verksamhet för gymnasieungdomar genom musikens hus och andra föreningsdrivna verksamheter. För yngre barn har ett flertal verksamheter startats genom samordning med skola och skolbarnsomsorgsverksamhet. Det gör att samma summa pengar ska räcka till så många fler och att den traditionella fritidsgårdsverksamheten har fått stryka på foten.

Vi menar att det behövs en medveten strategi och satsning på fritidsgårdsverksamhet så att den öppna verksamheten och gårdarnas verksamhet får en viktig plats i kommunernas satsningar på ungdomars fritid.

Det handlar om en viss förskjutning från ett socialt perspektiv, att möta och vägleda de ungdomar som särskilt behöver det, till ett medborgarperspektiv, att ungdomar ska ingå i samhällsgemenskapen och stärkas och tillåtas driva sina egna frågor. En fungerande gårdsverksamhet bör handla om både och.

Måndagen 19/1 presenterade kulturprogramgruppen sitt förslag till ett nytt kulturpolitiskt program vid ett välbesökt seminarium på ABF i Stockholm.

Nu vidtar en remissperiod, där alla är välkomna att skicka in skriftliga synpunkter och ändringsförslag. Remisstiden är satt till den 1 mars.

   Klicka här för att ladda hem remissförslaget som pdf .