Skip to main content

Författare: soderkoping

Vad betyder Lords avhopp för kommunalpolitiken i Söderköping ?

Gårdagens fullmäktige (Onsdag 4/5) bjöd på en överraskande avslutning och en präktig käftsmäll för moderaterna. Deras ledande politiker, Torbjörn Lord, inte enbart avsade sig alla uppdrag utom platsen i kommunfullmäktige, han meddelade också att han lämnar moderaterna. Det kom som en total överraskning för alla fullmäktiges ledamöter, inklusive de forna partikamraterna i moderaterna.

Bortsett från allt annat – vad betyder detta för kommunpolitiken i Söderköping? Som jag ser det kan det innebära följande:

–          Moderaterna försvagas, kanske inte medlemsmässigt, däremot mycket troligt opinionsmässigt i kommunen;

–          Lord agerar som politisk vilde i fullmäktige, sannolikt i första hand för att skapa opinion och bygga ett nytt parti,

–          Nya medborgare, Lords kompisar, främst med förankring i företagarkretsar, kanhända kan lockas att sätta sig i samma båt som Torbjörn Lord.

Dessa konsekvenser kan innebära att den politiska situationen kortsiktigt blir rörigare och mera svåröverskådlig. Rimligen försvagas moderaterna politiskt. Men även den styrande alliansen kommer att ha ytterligare en politisk aktör, med ett visst potentiellt stöd, att ta hänsyn till.

Den stora frågan är dock om Torbjörn Lord har uthållighet och energi för att kunna bygga ett nytt parti. Det är inte gjort i en handvändning, i synnerhet som de nya ”politikerna” förmodligen saknar gemensam värdegrund och medveten ideologi. Erfarenheten från andra håll visar också att det väldigt lätt blir personliga motsättningar i en ny partibildning. Flera viljestarka personer som är vana att själva få bestämma ska försöka jämka ihop sina viljor och prioriteringar. Detta utan ett sammanhållande kitt som gemensamma värderingar ändå utgör. Det senaste exemplet i Valdemarsvik, Nybyggarpartiet, är inte uppbyggligt som exempel för Torbjörn Lord och andra förhoppningsfulla.

För oppositionen innebär Lords avhopp och splittringen inom borgerligheten att det finns än större anledning att samordna sina förslag. En enig och slagkraftig opposition skulle vara ett starkt och tydligt alternativ till en splittrad borgerlighet. Tyvärr verkar det inte självklart att detta förhållningssätt gäller för socialdemokratin. Alltför många inom det partiet tycks fortfarande tro att man är det enda oppositionspartiet. En del sossar vill förmodligen också söka uppgörelser över blockgränserna. Att komma fram till köttgrytorna tycks för många socialdemokrater vara ett överordnat mål.

Däremot har miljöpartiet en annan inställning. Man söker aktivt kontakt, såväl med vänsterpartiet som med socialdemokraterna, för att samordna oppositionens förslag i viktiga frågor. Deras nya ledamot i kommunstyrelsen, Alexandre Ambec, visar en god vilja när det gäller att hitta gemensamma uppfattningar. Tyvärr lyckades oppositionen inte igår att samordna sig i debatten om hur överskottet i bokslutet skulle disponeras. Vi får försöka ta nya tag i budgetdebatten om en dryg månad.

Björn Grip (v)

Vilka visioner behöver skolan i Söderköping?

Ylva Möller och hennes kamrater i miljöpartiet har svarat Charlotta Hollertz öppna brev till BUN:s ledamöter. Det kan vara en idé att även vänsterpartiet motiverar sin hållning:

Vänsterpartiet vill ha kvar skolorna på landsbygden. Det lyckades vi få med alla partier på efter många om och men, framför allt föräldraprotester. Tanken att göra sexorna till högstadieelever vann inte gehör hos merparten av befolkningen, och då fann alla partier för gott att lägga ner det projektet.

Vänsterpartiet vill att Nyströmska skolan ska finnas kvar och utvecklas. Vi tror det är möjligt att intressera fler elever till skolans utbildningar. Kanske går det att hitta inriktningar på ekonomiprogrammet som i större utsträckning knyter an till den Turistakademi som finns på skolan och som förmodligen kan få högskolestatus i den nya Yrkeshögskolan. Säkert finns det fler idéer, men det är viktigt att också satsa på utbildningar för mera yrkesinriktade elever.

Vänsterpartiet vill att vuxenutbildningen ska fortsätta att utvecklas. Det ska finnas möjligheter – det är många unga, och även lite äldre, människor som vill kunna varva utbildning, praktik och arbete.

Barnomsorg och förskola är numera en del av den pedagogiska verksamheten. Det är bra, men det måste också vara möjligt att som skiftarbetande förälder kunna lämna sitt barn på icke kontorstid. Arbetslivet innebär ofta arbete på obekväm tid, och kommunen bör ge den servicen, utan att vi medborgare därför ska behöva reduceras till kunder.

Grundskolans högstadium då? Jo, vänsterpartiet tycker det är viktigt med elevens fria val! Därför vill vi organisera skolan så att det blir möjligt att läsa flera språk , fördjupningar i naturvetenskapliga ämnen, utveckla möjligheterna i kulturskolan och ge möjlighet till idrottsprofil. Allt detta blir lättare att organisera om eleverna finns samlade på en skola.

Det finns alltså pedagogiska skäl att ha ett sammanhållet högstadium. Det blir ingen särskilt stor skola. Dessutom kan man organisera skolan i arbetsenheter med egna identiteter, egna lärare och egna lokaler som gör att eleverna blir sedda.

Visst är detta att föredra framför att bedriva högstadieundervisning i två halvfulla skolor som inte kommer att ha elevunderlag för ämneskompetenta lärare – åtminstone inte på bägge skolorna, eller hur Ylva?

Björn Grip (v)

Ledamot i BUN

Att vilja eller vela – Blogg från Björn Grip

Att vilja eller vela – turerna kring grundskolans organisation i Söderköping Först var det moderaten Senestad som gick i armkrok med socialdemokraten Ravander för beslut om att dra in sexorna från bygdeskolorna. Detta för att rädda kvar två högstadieskolor på centralorten. Och centerbonden Bengt Johansson avstod från att ta ställning. Märkligt att inte reaktionen blev större inom centerrörelsen. Sen blev det val och Senestad gick på pumpen och försvann till landstinget. Nu har vi fått en nu förvaltningschef och en mera realistisk syn på hur många skolor som Söderköping har råd med.

 

Det har varit en spännande men långdragen process att få till stånd en bra organisation av grundskolan i Söderköping. Bakgrunden är att elevantalet under en följd av år minskat kraftigt. Och vi har tyvärr inte sett någon vändning i form av ökad nativitet eller inflyttning av barnfamiljer.

Följden har blivit att skolorganisationen kostat allt mer – åtminstone om man räknar per elev. I princip har kostnaden per elev i grundskolan under de fem åren jag varit ledamot i nämnden ökat med 180 procent. Ohållbart tyckte och tycker jag – med tanke på situationen inom äldrevård, individ- och familjeomsorg för att ta några exempel som varit och fortfarande är eftersatta.

Så småningom fick vi upp diskussionen i nämnden om en bättre och mera rationell organisation av skolan. Anders Senestad, moderat ordförande i nämnden som fick kicken efter förra valet, drev under förra mandatperioden hårt frågan om valfrihet på högstadiet. I hans tolkning var två högstadieskolor valfrihet. Valfrihet kan ju annars vara att man väljer olika profil på ämnen och tillval. I augusti hade han knapp majoritet – med splittrade partigrupper – för sitt förslag. Senestads förslag innebar att elever från årskurs 6 skulle bussas in till två högstadieskolor i centralorten.

En stark opinion växte emot förslaget, som ju hotade att leda till nedläggning av till exempel Sankt Anna skola. Med en ny förvaltningschef och en ny nämnd – 15 nya ledamöter – tog saken en ny vändning. Beslutet idag innebar att inget parti längre ville kännas vid förslaget om att dra in årskurs 6 till centralorten. Vidare innebär det ett erkännande av att valet av skollokaler – Berga eller Ramunder – inte är den enda, eller ens viktigaste valfrihetsfrågan.

Om man sen kan sluta att prata om elever som kunder vore det ännu bättre. Elever ska tränas att bli medborgare, det är betydligt mer än att vara kund och konsument. Och det är viktigt att skolan fortsätter att ta sitt ansvar för det viktigaste uppdraget – att fostra eleverna till demokratiska medborgare.

Björn Grip (v)

Bra beslut i BUN

Idag, 7/4, har vi i Barn och utbildningsnämnden äntligen kommit i mål med den segslitna frågan om grundskolornas framtida organisation.

Det blev ett bra beslut,

efter alla turer – jag rekapitulerar alla att-satserna med kommentarer;

Vi beslöt således:

Att samtliga 7-9 elever samlas i en skola från och med höstterminen 2011. Detta har varit kontroversiellt – vi fick exempelvis ett brev från tio föräldrar vid dagens sammanträde med en uppmaning till upprop. Det är klart att Berga har varit en bra skola,

 
Att hos kommunstyrelsen begära kompletterande lokaler för att rymma ”organisationen” efter avvecklingen av Berga och Björkbacken, d v s en ny F-6 skola för ca 200 elever och kompletterande lokaler med ca 100 elevplatser för 7-9, samt tillhörande lärararbetsplatser. Enligt P-A Sterner, förvaltningschefen, kommer lokalfrågan i höst att lösas så att årskurs 4-6 på Hagaskolan tillfälligt, fram till 2013, får använda Bergaskolan. Detta i avvaktan på den nya låg- och mellanstadieskolan. Eleverna i åk 1-3 på Björkbacken får flytta ner till Hagaskolan. Ramunderskolan kompletteras med fyra klassrum på området samt disponerar två klassrum på Nyströmska skolan. Det sistnämnda är en finess – alla åk 9 elever kommer att få temaundervisning vissa veckor i laborativa ämnen på Nyströmskas erkänt utmärkta undervisning i naturorienterande ämnen.Kanske kan det göra vår egen gymnasieskola mera känd och uppskattad än vad den tyvärr är idag när eleverna i årskurs nio väljer till gymnasiet.

Att förvaltningen ska återkomma med förslag om hur eleverna i åk 6 skall erbjudas undervisning i moderna språk och laborationer i naturorienterande ämnen. Här beslöt nämnden att ge förvaltningen ytterligare ett uppdrag. Det finns oro på en del håll, att Söderköpings elever alltför sent får pröva ett andra främmande språk. Det är inte ovanligt att andra kommuner låter elever i årskurs 6 pröva tyska, franska eller spanska. Likaså är det viktigt att tidigare än idag låta eleverna få pröva naturvetenskapliga laborationer på riktigt.
Jag tycker att nämnden gjorde kloka avvägningar. Vi får ett bättre lokalutnyttjande på högstadiet, vi räddar bygdeskolorna och vi kanske orkar med att utveckla – i stället för att avveckla – vår fina gymnasieskola, Nyströmska skolan.

Björn Grip, Vänsterpartiet, Ledamot i Barn- och utbildningsnämnden

 

Medborgare i Söderköping, kunder/ brukare i vår egen kommun?

Blogg från Marja Bergström

Medborgare i Söderköping, skulle jag vilja säga , vet du om att du och jag betraktas som kunder/ brukare i vår egen kommun? Att de borgerligas och sossarnas visionen av år 2020, den där med att vi ska vara 16.000 innevånare det året verkar vända sig främst till kunder i olika skepnader, turister, företagsledare – de vi gärna vill få hit. Det vill vi, men vi vill också att kommunen ska ta in oss 14.000 eller 16.000 innevånare i sin vision – det är ju vi som ska förverkliga den.

En framtidsvision som ser på sina innevånare, medborgare som kunder/brukare vad säger den? Mig säger den bland annat, att den enda relevans vi har, är att på alla områden i livet uppträda som kunder. Köpa allt från omvårdnad, städhjälp till poolen i trädgåren och hästen till barnen. Vi har enbart existensberättigande då vi köper, konsumerar…

Detta kan väl inte gälla oss i Söderköping säger du. Nästintill, svara jag. Vid den visionsdag, som kommunstyrelsens ledamöter och cheftjänstemännen höll i måndags tillsammans med en framtidskonsult presenterades dokument i vilket kund/brukare nämndes som strategiskt utvecklingsområde. – Var tar medborgaren vägen, vi, du och jag frågade jag. Jag anser inte att innevånarna i Söderköping är kunder och ska inte behandlas som sådana. Vad är det för fel på medborgare. Borgaren är med i samhället- medborgare. Vi är medborgare i en kommun, i Sverige och i världen.

S-representanterna, som dagen innan fått en ny ordförande, som i sitt ledningstal slagit fast: att människan ska vara medborgare i ett samhälle. Inte kund på en marknad, hade inga svårigheter med kundbegreppet. På fråga från KS-ordförande Magnus Berge svarade de att kundbegreppet kändes bekvämt för dem.

Jag fick stöd av Mp och vi två ville inte godkänna skrivningen kunder/brukare. Allt stannade upp och nu hängde det på oss- att ge oss. Då säger en klok representant för alliansen: jag vill inte heller vara kund i min egen kommun. Och en skrivning med kund/innevånare godkänns plötsligt. Men vi blev inte medborgare i vår egen visionen..

En tanke slår mig: varför heter det medborgarförslag, det som man som kommuninnevånare kan lägga fram till kommunfullmäktige. Varför inte döpa om det till kundförslag?

Marja Bergström

Torbjörn Björlund fortsätter leda (V) i Östergötland

Vänsterpartiet Östergötland möttes till årskonferens i Rimforsa lördagen 19/3 -011, där omvaldes Torbjörn Björlund, riksdagsledamot från Norrköping, till distrikts-ordförande.

På årskonferensen var cirka 50 ombud från hela länet. Många frågor, goda samtal och framförallt politik diskuterades och en ny styrelse valdes. Mats Pilhem (V), partistyrelseledamot och kommunalråd i Göteborg, gästade mötet ioch satt även som mötesordförande.

Några punkter och uttalanden att lyfta fram är;

Sjukvård
Vänsterpartiet vill ha världens bästa sjukvård, vi tycker att skattepengarna ska gå till vård istället för privata vinster, vi riktar stark  kritik mot privata vinstintressen i vården. Vi kommer att göra en informationskampanj kring detta inom snar framtid.

Tre uttalanden togs på årskonferansen:

Nej till Kärnkraften, samt Stöd för befolkningen i Nordafrika i deras kamp för demokrati samt ett uttalande om Världens bästa sjukvård.

Nya styrelsen
Torbjörn Björlund, Norrköping: ordförande, omval, Linda Snecker, Norrköping: vice ordförande, omval, Lelle Karlsson, Norrköping, omval, Elisabet Strömfelt, Linköping, nyval, Monica Ericsson, Linköping, omval, Liselotte Bäckström, Ödeshög, nyval, Jonas Andersson, Valdemarsvik, nyval.

Ersättare:
Roger Max, Mjölby, nyval, Stefan Carlsson, Finspång, omval, Bernt Schneider, Söderköping, omval.