Vänsterpartiet Söderköping

Arkiv

Vår förstasida

Skriv in din e-postadress här så får du varje nytt inlägg i Vänsterpartiet Söderköpings blogg sänt till din e-postadress.

Gör som 7 andra, prenumerera du med.

  • En paus i bloggandet
    Eftersom jag på sistone har skrivit väldigt sporadiskt här på bloggen så har jag valt att ta en paus i bloggandet. Tack till alla som har läst och kommenterat under åren. Det har varit intressant och lärorikt. Vill du fortsätta … Läs mer →

Sortera inlägg

Det är vår tur nu ……….

Sveriges ekonomi går bra, men det är långt ifrån alla som får ta del av det. Under lång tid har klyftorna ökat. Trots det är den här regeringen inte beredd att vidta de åtgärder som krävs för att på allvar minska orättvisorna och få ett samhälle som fungerar bättre för alla.

Inkomstskillnaden mellan vanliga löntagare och makteliten är större än någonsin. Vd:ar på svenska storföretag tjänade 66 gånger mer än en undersköterska år 2015. Makteliten som helhet tjänar 22,7 gånger mer än en undersköterska som jobbar heltid i en kommun.

I vårt Sverige är det en självklarhet att de som har mest bidra mer. Vi måste bort från dagens skattesystem som är riggat för de rika. I dag gynnas den som har egendomar och inkomster från annat än arbete. Det är helt skattefritt att ärva, att få gåvor och att äga dyra saker.

Det har aldrig funnits fler svenska miljardärer än i dag och de är dessutom rikare än någonsin. Samtidigt är det många, många pensionärer som tvingas leva på en för låg pension. Alldeles för många föräldrar har inte råd med någon ny vinterjacka till barnen trots att den gamla är för liten. Sverige har blivit ett land med stora klyftor. Ett land där de rikaste drar ifrån oss andra. Så kan vi inte ha det.

Vi har dessutom en välfärd som går på knäna. Dina och mina skattepengar ska gå till en vård och omsorg som både levererar vård efter behov och till löner som går att leva på. Inte till vinster i privata fickor. Det är vår tur nu.

Därför finns det några områden där vi ser att ordentliga steg måste tas för att få ska få en ekonomi för alla och inte bara några få.

Bostäderna
I dag gynnas den som äger sin bostad på en rad olika sätt. I praktiken kan man säga att den som bor i hyresrätt är med och betalar för ägda villor och bostadsrätter. Det måste bli ett slut på att boende i Danderyd och Lidingö gör enorma ränteavdrag på sina stora villor och samtidigt lyfter ytterligare avdrag för nykaklade kök, byte av bubbelbadkar och gräsklippning. Hyresgästerna drabbas samtidigt av dyra lyxrenoveringar och högre hyror.

Tryggheten
Under en lång rad år har den ekonomiska tryggheten minskat genom att den som behöver våra försäkringssystem har fått allt lägre ersättning jämfört med utvecklingen av priser och löner. Den som blir sjuk eller arbetslös halkar också efter eftersom de inte fick ta del av jobbskatteavdragen som de borgliga partierna införde. Om man drabbas av sjukdom och inte kan arbeta, eller om man förlorar jobbet för att företaget man jobbar på flyttar verksamheten utomlands, då ska man inte också straffas med en högre skatt.

Välfärden
De fyra högerpartierna sänkte skatten med 140 miljarder under sin tid i regeringsställning. Därför har vi en välfärd som efter år av urholkning i dag på många sätt går på knäna. Ska vi kunna finansiera den välfärd som behövs för ett jämlikt och rättvist samhälle där medborgarna känner sig trygga behövs mer än fagra löften. Det kommer i längden inte att gå att bedriva en solidarisk politik med ett osolidariskt skatte­system. Det behövs finansiering i form av högre skatter för de som har allra mest.

Stopp för vinstjakten
Vinstjakten i välfärden är en fråga som tydligt handlar om vägval, om vilket sorts Sverige vi ska ha. Den gemensamma välfärden är ett fundament i den svenska modellen. Alla ska ha samma chans, det är behoven som ska bestämma platsen i kön. Du ska vara trygg med att ditt barn, liksom alla andra barn, får en bra skolgång och rättvisa betyg, att du får plats på förlossningen för att föda och att någon tar hand om mormor och ser till att hon har det bra.

Skattesystemet
I dag gynnas den som har egendomar och inkomster från annat än arbete. Det är helt skattefritt att ärva, att få gåvor och att äga dyra saker. Vi vill ha ett skattesystem som är bra för alla, inte bara de rikaste. Det måste också bli ett slut på att Electrolux och Volvo betalar mindre i bolagsskatt mätt i kronor än vad blomsterhandeln på hörnet gör. Alla avdragsmöjligheter i bolagsskatten har gjort att småföretagen bidrar mer till vårt samhälle än vad storföretagen gör. Så kan vi inte ha det.

Rätt till heltid
Mer än en miljon personer, nästan var fjärde sysselsatt, arbetar deltid. Nästan 70 procent av dem är kvinnor. Varannan arbetarkvinna arbetar deltid och den vanligaste orsaken är att man inte hittat eller blivit erbjuden ett heltidsarbete. Deltid och otrygga visstidsanställningar gör att kvinnor har sämre inkomst än män. Även ersättning från trygghetsförsäkringar, pensioner och karriärutveckling påverkar. Vänsterpartiet vill därför att lagen om anställningsskydd ska ändras så att heltid blir norm. Anställningar på deltid på deltid ska kunna ingås bara om parterna kommer överens om det. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet – inte ett tvång.

Fasta jobb
Omkring 620 000 personer, 15 procent av de anställda, har någon form av tidsbegränsad anställning. Men för vissa grupper är andelen betydligt högre. Allra mest utsatta är unga kvinnor i arbetaryrken. Under de senaste åren har andelen som har den allra otryggaste formen av tidsbegränsad anställning, allmän visstidsanställning, ökat kraftigt. Anställningsformen allmän visstid infördes 2007 och innebär att arbetsgivaren inte behöver ange något skäl för att den anställde ska ha en tidsbegränsad anställning. Vänsterpartiet anser att tidsbegränsade anställningar behövs, till exempel vikariat eller provanställningar, men det ska krävas bättre skäl än bara det att arbetsgivaren föredrar det. Därför vill vi avskaffa anställningsformen allmän visstid.

Sextimmars arbetsdag
Sverige är redo för en ny frihetsreform. En reform som kommer att ge oss ökade möjligheter att få livet att gå ihop, göra oss friskare och göra att fler kan få jobba. Sverige är redo för sex-timmars arbetsdag. Den svenska normalarbetstiden har varit 40 timmar i veckan sedan 1973. Vänsterpartiet vill se en generell arbetstidsförkortning med målet om sex timmars arbetsdag. Det finns många anledningar att förkorta arbetstiden. Friskare personal, fler jobb och bättre balans mellan jobb och fritid är några

Pensionärsvillkor … Blogg från Björn Grip

Jag har under det senaste halvåret engagerat mig lokalt i styrelsen för PRO. Det är trevligt, många nya människor har jag lärt känna och fördjupade insikter i äldres, inte minst ensamstående kvinnors, villkor har jag fått. 

En sak som som PRO kämpar för, är att höja bostadstillägget för människor med låga inkomster. Möjligheten att erhålla bostadstillägg är en viktig reform som har funnits ganska länge. Tyvärr har nivån varit i stort sett stillastående sedan 2005, något som PRO försöker ändra på i kontakterna med regeringen. Trots allt är detta tillskott något som faktiskt täcker merparten av bostadskostnaderna för låginkomsttagare i många kommuner. Mer  bekymmersamt är att många, närmare bestämt 119-tusen personer av drygt 300-tusen berättigade, inte ansöker om dessa medel. Varför? Ja, det vet man inte på pensionsmyndigheten. Det antas att skälen kan vara dels okunskap, dels att man tycker det är besvärligt och delvis också att man tycker att har man klarat sig hela livet utan att vara beroende av samhällsstöd så vill man kunna göra detta även om man är en fattig pensionär. 

Människor ska naturligtvis inte tvingas till att söka stöd, men samtidigt är det viktigt att markera att detta är en rättighet och ett stöd, inte minst för ensamstående kvinnor,  som har fått en betydligt sämre ekonomi efter makens frånfälle. Okunskap om möjligheten till bostadstillägg eller rädsla för krångel när man söker, får inte vara ett skäl till att man ska gå miste om upp till 5000 kronor i månaden. Jag vet, efter kontakt med Pensionsmyndigheten, att man där ser detta som ett problem. Myndigheten försöker också via PRO och Sveriges kommuner och landsting, SKL, att få till stånd ett samarbete för att hjälpa berättigade personer till detta stöd.

Jag och min fullmäktigekollega, Malin Östh, skrev en motion i frågan i våras, en motion som kommer upp på nästa fullmäktige nu i oktober. Häromdagen damp handlingarna till mötet ner i mailboxen. Döm om min förvåning när svaret från den styrande majoriteten är ett blankt avslag. Motivet är att; ”eftersom stödet är en statlig angelägenhet finns det ingen anledning för kommunen att befatta sig med detta”. 

Jag noterar att den politiska ledningen i Söderköpings kommun visar ett bristande intresse för äldre människors ekonomiska villkor. Åtminstone när det gäller att hjälpa till med att sprida information om de statliga stödformer som faktiskt finns. Lita på att jag som vänsterpartist kommer att göra allt jag kan för att informera mina PRO-kamrater om denna inskränkta inställning hos den styrande moderata och socialdemokratiska ledningen.

/// Björn Grip

Tack Vänsterpartiet …. Blogg från Tuula Ravander (S)

Regeringen tillsammans med vänsterpartiet har nu föreslagit att det tillfälliga kommunbidraget fördubblas. Bidraget är till för att de kommuner som så önskar kan låta asylsökande ungdomar som fyller 18 år bo kvar i kommunen. För oss i Söderköping innebär det att vi nu kan hitta en lösning för den här gruppen och de inte behöver flytta till migrationsverkets boenden.

Frågan är naturligtvis inte bara en ekonomisk fråga. De rent mänskliga värden väger minst lika tungt. Många ungdomar har fått vänta länge på sina besked och hunnit rota sig i den kommun de bott under väntetiden. Det mest humana är att de får vara kvar i den kommun tills de fått sitt definitiva besked. Migratíonsverket meddelar nu att alla ensamkommande som kom till Sverige 2015 skall få sina besked innan året är slut. Många är tveksamma att de kan hålla det löftet men vi kan hoppas.

Jag vill tacka Vänsterpartiet som både på nationell och lokal nivå har sett till att den här frågan hållits aktuell. Många andra har varit mycket engagerade, gode män, personal mfl. men utan Vänsterpartiet vet jag inte om vi kunde ha tagit ett så snabbt beslut i Söderköping. Nu kan vi andra som också har jobbat för att kunna lösa den här frågan andas ut, så tack.

// Tuula Ravander

Jag är ordförande i socialnämnden i Söderköping sedan valet 2014. Jag är uppvuxen i en liten bruksort i Norra Finland. Mitt engagemang för samhällsfrågor började redan när jag var barn. Jag vill kämpa mot orättvisor, kämpa för jämställdhet och solidaritet. Kämpa för kvinnors och tjejers rätt till utbildning och jobb på lika villkor.
Jag tror på politikens möjlighet att förändra, att skapa ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Budget för jämlikhet … Blogg från Björn Grip

Jag lyssnade för en gångs skull på stora delar av gårdagens budgetdebatt i Riksdagen. Det var riktigt uppfriskande. Firman Andersson&Andersson, d v s finansministern, Magdalena, och vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson, Ulla, var pålästa när det gäller sakfrågorna, rappa i replikskiftena och övertygande i sitt engagemang för de reformer som faktiskt kan bidra till ökad jämlikhet. I debatten framstod deras opponenter på den borgerliga sidan, inklusive sverigedemokraten, som gnällspikar. Deras varningar för att budgeten kommer att spä på en överhettad konjunktur slår tillbaka på dom själva i ljuset av den politik som fördes under de borgerliga åren.

Grundbulten i regeringens och vänsterpartiets budgetpolitik är fortsatt att säkerställa en sund ekonomi, och de överskottsmål som det finanspolitiska ramverket ställer, har uppfyllts med råge med hjälp av god hushållning. Magdalena Andersson har städat upp efter den Borgska skattesänkarivern som regeringen Reinfeldt ägnade sig åt utan att ha täckning för detta. Nu finns det ett överskott som kan användas för att sänka pensionärsskatten för de som har lägst pensioner, höja barnbidrag och studiestöd för barnfamiljer och ungdomar, samt göra insatser för att förstärka skola, sjukvård och äldreomsorg.

Budgeten innebär ett försvar av det välfärdssamhälle som bygger på trygghet och jämlikhet och som under de borgerliga åren, inklusive den Perssonska eran, skapade allvarliga revor i välfärden. Det finns en stark uppslutning för den här politiken, det är jag övertygad om, och Magdalenas och Ullas argumentation för den gemensamma budgeten var en uppvisning i hur man bör argumentera för jämlikhet. Slutresultatet av budgetdebatten blev en klar dementi av vad statsvetare och politiska kommentatorer länge fantiserat om, nämligen att vänster-högerskalan i politiken skulle vara död, skriver min namne Elmbrant i Dagens Arena i en krönika häromsistens. Det är bara att hålla med. Och det är nyttigt för den politiska debatten att de ideologiska skillnaderna blir tydliga, så att människor konkret förstår vad höger och vänster i politiken betyder i den egna vardagen.

Vad betyder budgeten för Söderköpings kommun? Än så länge tror jag inte att detta är färdiganalyserat, men uppenbart leder det generella statsbidraget till kommunerna, att skola och social omsorg får lite mer pengar att röra sig med. Man ska dock komma ihåg att den största andelen av pengarna till dessa tunga sektorer av kommunalt ansvar finansieras av kommunalskatten. Sen är det viktigt att kommunen verkligen analyserar vad de särskilda statsbidragen i årets budget kan ge. Det är sådant som man kan och bör ansöka om – när det gäller barns psykiska hälsa, gratis sommaraktiviteter för barn, gratis kollektivtrafik för unga, med mera. Hoppas att kommunens ledning har ork och kraft att verkligen utnyttja dessa möjligheter!

// Björn Grip

Närmare 12 vänstermiljarder satsas i budgeten … 2018

Avgiftsfri simskola för barn, en långsiktig satsning på förlossningsvården och höjt studiebidrag. Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom jämlikhetsreformer för närmare 12 miljarder kronor under 2018.

När höstbudgeten i dag presenteras finns ett fyrtiotal reformer som kommer från Vänsterpartiet. Det totala reformutrymmet i budgeten landar på 40 miljarder kronor och 11,8 miljarder kommer från förslag som Vänsterpartiet drivit.

– Det syns tydligt att Vänsterpartiet har varit med i den här budgeten. Ett jämlikare Sverige går som en röd tråd genom reformerna vi fått igenom i förhandlingarna, säger Ulla Andersson.

Några av Vänsterpartiets reformer (2018):
• Satsning på förlossningsvården (1 miljard)
• Personalsatsning sjukvården (2 miljarder)
• Höjt underhållsstöd (135 miljoner)
• Avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet (350 miljoner)
• Höjt studiebidrag med 300 kronor i månaden (550 miljoner)
• Skattereduktion för fackföreningsavgift (1,3 miljarder)

Vänsterpartiet har i förhandlingarna även fått igenom avgiftsfri simskola för barn. Utgångspunkten är att satsningen ska likna Göteborgsmodellen där Vänsterpartiet varit med och drivit igenom simundervisning för alla barn i förskoleklass. Detta vill vi nu göra i hela landet. Reformen ligger på 300 miljoner kronor och träder i kraft nästa år.

– Alla barn ska kunna få möjlighet att lära sig simma oavsett hur föräldrarnas ekonomiska situation ser ut. Därför inför vi den här jämlikhetsreformen, säger Ulla Andersson.

Här listas förslag som Vänsterpartiet har drivit i förhandlingarna med regeringen och fått igenom i budgetpropositionen för 2018 ;

Rättvisemiljarder till det svikna Sverige. Nu införs en tio-årig mångmiljardsatsning som kommer att beröra många bruksorter, glesbygdskommuner, stadsdelar och förorter runt om i Sverige. Pengarna ska kunna sökas av kommuner som har områden som karaktäriseras av exempelvis hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och lågt valdeltagande. Användningen av medlen kommer att se olika ut i olika områden, men insatser för jobb, utbildning, service, fritid och sociala insatser är i centrum.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Kostnad: 0,5 miljarder 2018, 1,5 miljarder 2019 och därefter 2,5 miljarder per år 2020 till och med 2027.

Lån till körkort
Förslaget innebär att det införs en möjlighet till lån till utbildning för B-körkort. Lånet är avsett att finansiera körkortsutbildning vid godkända trafikskolor. Syftet med reformen är att fler ska kunna ta ett körkort och därmed få ett jobb. De som till en början omfattas av satsningen är unga arbetslösa mellan 18-24 år och de mellan 25-47 år, som varit arbetslösa i minst sex månader. Från och med 2019 kommer även unga mellan 19-20 år med avslutade gymnasiestudier att omfattas.
Ikraftträdande: 1 september 2018
Kostnad: 170 miljoner 2018, 530 miljoner 2019, 600 miljoner 2020.

Lovstöd
Sommarlovsstödet för aktiviteter för barn och unga byggs ut. Exempel på sådant som det befintliga stödet har gett är simskolor, bussutflykter, odlingskurser, teaterskolor, längre öppettider på fritidsgårdar, sportaktiviteter, pysselkvällar och konserter.
Ikraftträdande: 2018
Kostnad: 250 miljoner 2018, 250 miljoner 2019, 250 miljoner 2020.

Avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet
Nästa år införs ett statligt bidrag för avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarloven. Bidraget ska gälla resor inom kommunen och i vissa fall kan även resor inom länet/regionen omfattas. Reformen ska gälla i kommunen folkbokförda skolungdomar som lämnar någon av årskurserna 6-9 i grundskolan och 1-2 i gymnasieskolan. Totalt finns i Sverige cirka 690 000 skolungdomar i denna grupp.
Ikraftträdande: 2018
Kostnad: 350 miljoner 2018, 350 miljoner 2019, 350 miljoner 2020.

Avgiftsfri simskola
Barn som går i förskoleklass ska få tillgång till avgiftsfri simundervisning. För att säkerställa att förslaget är genomförbart bör den exakta utformningen vara så öppen som möjligt. Utgångspunkten är att satsningen ska likna Göteborgsmodellen.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Kostnad: 300 miljoner 2018, 300 miljoner 2019, 300 miljoner 2020.

Förstärkning av gymnasieskolans introduktionsprogram
I vårbudgeten föreslogs att ett nytt statsbidrag införs riktat till gymnasieskolans introduktionsprogram. Den nya reformen innebär att denna satsning förlängs och förstärks. Satsningen syftar till att öka kvalitet och genomströmning på gymnasieskolans introduktionsprogram. Det kan till exempel handla om anställning av olika personalkategorier, insatser för att öka andelen behöriga lärare eller samverkan med det civila samhället. Sett till hela gymnasieskolan är språkintroduktion det fjärde största programmet, och ser man till antalet elever enbart i årskurs 1 är språkintroduktion gymnasieskolans största program.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Kostnad: 300 miljoner 2018, 300 miljoner 2019, 300 miljoner 2020.

Höjt studiebidrag med 300 kr/månad
Bidragsdelen i studiemedlet höjs med 300 kronor i månaden för heltidsstudier. Förslaget innebär ingen förändring av beloppet för studielån, men totalbeloppet i studiemedlet justeras med höjningen av bidragsdelen. 300 kronor motsvarar ungefär vad studenter går back varje månad, enligt Sveriges Förenade studentkårer. Höjningen innebär flera tusenlappar mer om året för de som studerar heltid, vilket berör mer än 55 000 studerande.
Ikraftträdande: Höstterminen 2018
Kostnad: 550 miljoner kronor 2018, 1,1 miljarder kronor 2019, 1,1 miljarder kronor 2020

Skattereduktion fackföreningsavgift
Avdragsrätt för fackföreningsavgiften återinförs från och med juli 2018. Det innebär en inkomstförstärkning för runt tre miljoner löntagare. För en undersköterska i Kommunal som tjänar runt 27 000 kronor i månaden betyder avdragsrätten att hen får tillbaka cirka 1 300 kronor per år. För en butiksanställd medlem i Handels med en månadslön på 27 600 kronor, är summan cirka 1 500 kronor per år. Avdraget sker i form av en skattereduktion med 25 procent av den sammanlagda medlemsavgiften som betalats in på ett år, förutsatt att avgiften uppgår till minst 400 kronor per år.
Ikraftträdande: 1 juli 2018
Kostnad: 1,3 miljarder 2018, 2,7 miljarder kronor 2019, 2,7 miljarder 2020

Borttagen karensdag i a-kassan
Innan en ersättningsperiod i A-kassan kan påbörjas måste sju karensdagar klaras av. Max fem karensdagar kan räknas per vecka. Förslaget innebär att en karensdag tas bort, det vill säga att A-kassan kan påbörjas efter sex karensdagar.
Ikraftträdande: 1 juli 2018
Kostnad: 30 miljoner 2018, 60 miljoner 2019, 60 miljoner 2020.

Höjt underhållsstöd
Vänsterpartiet har redan drivit igenom flera höjningar av underhållsstödet och nu gör vi det igen. Den nya höjningen innebär 150 kronor för barn 11-14 år och 350 kronor för barn 15-18 år.
Ikraftträdande: 1 juli 2018
Kostnad: 135 miljoner 2018, 275 miljoner 2019, 275 miljoner 2020.

Höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen
Garantinivån för de personer som har sjuk- och aktivitetsersättningen höjs med 300 kronor per månad, (0,08 prisbasbelopp). 0,08 prisbasbelopp motsvarar i 2018 års prisnivå 3 640 kronor. Uppskattningsvis kommer 340 000 personer att ha inkomst i form av sjukersättning eller aktivitetsersättning 2018.
Ikraftträdande: 1 juli 2018
Kostnad: 260 miljoner 2018, 460 miljoner 2019, 460 miljoner 2020.

Sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning
Skatten sänks för personer med sjuk-och aktivitetsersättning. Den genomsnittliga skattesänkningen för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning med förslaget beräknas bli cirka 1 500 kronor per år eller cirka 120 kronor per månad. Skattereduktionen innehåller också en “knack” så att den procentuellt sett är större vid lägre inkomstnivåer.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Kostnad: 500 miljoner 2018, 500 miljoner 2019, 500 miljoner 2020.

Höjd sjukpenning
Inkomsttaket i sjukförsäkringen höjs. De förmåner som omfattas av höjningen är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Sett till en månadslön höjs taket med 1 896 kronor; från 28 438 kronor till 30 333 kronor.
Ikraftträdande: 1 juli 2018
Kostnad: 500 miljoner 2018, 1 miljard 2019, 1 miljard 2020

Höjt bostadstillägg för ålderspensionärer och personer med SA-ersättning
Bostadstillägget höjs för ålderspensionärer och för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Bostadskostnadstaket höjs från 5 000 kronor till 5 600 kronor med en ersättningsgrad på 70 procent av boendekostnaden över 5 000 kronor. För boendekostnader upp till det nuvarande taket 5 000 kronor höjs ersättningsgraden från 95 till 96 procent. Det särskilda bostadstillägget SBTP och den skäliga levnadsnivån i äldreförsörjningsstöd höjs motsvarande takhöjningen så att den gruppen också får del av det ökade bostadstillägget.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Kostnad: 1 miljarder 2018, 1 miljarder 2019, 1 miljarder 2020.

Lagstadgad habiliteringsersättning
Lagstadgad habiliteringsersättning till personer med intellektuell funktionsnedsättning som arbetar. Bidraget syftar till att stödja kommunerna i deras arbete med att stimulera den
enskilde att delta i verksamheten till exempel genom att införa en dagpenning eller höja en låg sådan och till att förbättra verksamheten.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Kostnad: 350 miljoner 2018, 350 miljoner 2019, 350 miljoner 2020.

Höjd skatt ISK och i kapitalförsäkring
Beskattning av investeringssparkonton och kapitalförsäkringar höjs. Den ökade beskattningen motsvarar cirka 37,5 kronor om året på 50 000 kronor. Dessa kontoformer är i dag skattemässigt gynnade jämfört med konventionell kapitalbeskattning och det kommer de även att vara fortsättningsvis med 5-6 procentenheter lägre skatt. Förslaget har positiva effekter för jämlikheten. 40 procent av intäkterna från reformen kommer från de 10 procent av befolkningen med högst inkomster. Schablonskatten kommer att beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med en procentenhet. Detta är en ökning med 0,25 procentenheter gentemot tidigare.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Intäkt: 790 miljoner 2018, 790 miljoner 2019, 790 miljoner 2020

Slopad skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård
Skattefriheten slopas för förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad och för förmån av vård och läkemedel utomlands. Som en konsekvens av detta bör även avdragsförbudet slopas för sådana utgifter i en arbetsgivares verksamhet. För förmån av vård och läkemedel utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands bör skattefriheten bestå.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Intäkt: 480 miljoner 2018, 950 miljoner 2019, 950 miljoner 2020

Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (SINK) höjs med fem procentenheter från 20 till 25 procent av skattepliktig inkomst, som inte utgör sjöinkomst
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Intäkt: 370 miljoner 2018, 370 miljoner 2019, 370 miljoner 2020

Stärkt psykisk hälsa och psykiatri
Vänsterpartiet har sett till att ytterligare medel tillföras inom regeringens pågående satsningar på psykisk hälsa. Satsningen är angelägen att riktas till både den första linjens vård i primärvården och den specialiserade psykiatrin, för såväl barn som vuxna, vilket vi också ha fått gehör för. Primärvårdens kapacitet och kompetens att behandla barn och unga med psykisk ohälsa behöver höjas inom den så kallade ”första linjens psykiatri”. Därigenom kan remitteringar av enklare fall till den psykiatriska vården minska och väntetider till BUP kortas för de med behov av psykiatrisk vård. Satsningen ska således öka tillgängligheten till behandling av psykisk ohälsa för såväl enklare som svårare tillstånd. Vidare ska satsningen gå till den slutna vården inom vuxenpsykiatrin för bemanning samt för att utveckla arbetssätt och behandling.
Ikraftträdande: 1 juli 2018
Kostnad: 600 miljoner 2018, 1,1 miljarder 2019, 1,1 miljarder 2020

Tryggare barn- och ungdomsvård i socialtjänsten
Satsningen ska gå till att stärka socialtjänstens insatser till barn- och unga som far eller riskerar att fara illa. Pengarna kan också användas till att förbättra arbetet mot psykisk ohälsa, för att öka socialtjänstens kompetens gällande barn och unga med psykisk ohälsa samt för att stärka samverkan mellan landsting och kommun när någon behöver både hälso- och sjukvård och stöd från socialtjänsten, men också inom kommunens egna verksamheter.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Kostnad: 250 miljoner 2018, 250 miljoner 2019, 250 miljoner 2020

En barnhälsovård som fångar upp
Landstingen tilldelas sammanlagt 142 miljoner kronor per år från 2018 med slutår 2020, för att öka tillgängligheten i barnhälsovården för vissa grupper som har sämre följsamhet till vårdprogram och sämre tandhälsa. I satsningen ingår:
• Utökat antal hembesök under spädbarnsperioden
• Vaccination mot rotavirus inkluderas i det allmänna vaccinationsprogrammet.
• Ökad information kring vaccinationer för att bemöta vaccinskepticism, framförallt specifika grupper med lägre vaccinationstäckning.
• Information om tandhälsa, inklusive matvanor, tandhygien och fluortandkräm.
• Andra områden där landstingen ser behov av förstärkning
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Kostnad: 140 miljoner 2018, 140 miljoner 2019, 140 miljoner 2020.

Satsning på förlossningsvården
Reformen ska förstärka den riktade satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa som sedan tidigare pågår. Ytterligare medel behöver tillföras för att hantera situationen inom förlossningsvården och för att förbättra kvinnors hälsa. Pengarna ska framförallt gå till att förstärka personaltätheten och förbättra arbetsmiljön. Medel inom satsningen får även användas för insatser inom neonatalvården.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Kostnad: 1 miljard 2018, 1 miljard 2019, 1 miljard 2020.

Förbättrad arbetsmiljö för personal inom sjukvården
Nu genomförs en satsningen riktad mot personalen inom hälso- och sjukvården. Pengarna fördelas mellan landstingen efter befolkningsmängd och ska gå till att förbättra personalsituationen och utveckla vårdens verksamheter. Medlen får användas till att se över arbetsvillkor, erbjuda kompetensutveckling, öka bemanningen och utveckla arbetssätt i syfte att vårdpersonal ska arbeta kvar inom hälso- och sjukvården.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Kostnad: 2 miljarder 2018, 2 miljarder 2019, 2 miljarder 2020.

Fördubblat tandvårdsbidrag för alla
Allmänt tandvårdsbidrag ges med ett årligt belopp till den som använder tandvården och bidraget varierar beroende på ålder. För de yngsta åldersgrupperna är tandvården avgiftsfri. Efter reformen kommer personer mellan 23 och 29 år att få en höjning från 300 kronor till 600 kronor. Samma höjning gäller för de som fyllt 65 år. För vuxna mellan 30 och 65 år ligger bidraget på 150 kronor men höjs nu till 300 kronor.
Ikraftträdande: 1 april 2018
Kostnad: 530 miljoner 2018, 750 miljoner 2019, 750 miljoner 2020.

Avgiftsfri cellprovsscreening
Gynekologiskt cellprov för screening för livmoderhalscancer erbjuds med tre till sju års intervall (beroende på ålder) till de ca 2,6 miljoner kvinnor som är i åldern 23-64 år. I dag erbjuder de flesta landstingen åtgärden mot patientavgift, med upp till 200 kronor. För att ingen kvinna ska behöva avstå cellprovtagning av ekonomiska skäl genomför vi en satsning på avgiftsfri cellprovtagning.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Kostnad: 140 miljoner 2018, 140 miljoner 2019, 140 miljoner 2020.

Bibliotekssatsning
Reformen ska gå till att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla och varje kommun ska, enligt bibliotekslagen, ha folkbibliotek. Det fysiska biblioteket är en viktig mötesplats där människor med olika bakgrund och förutsättningar mötas och ta del av kunskap, litteratur och kultur. Ambitionen måste vara att öka tillgången till biblioteksverksamhet i hela landet.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Kostnad: 250 miljoner 2018, 250 miljoner 2019, 250 miljoner 2020.

Höjt schablonbelopp för assistansersättningen
Schablonbeloppet för assistansersättning räknas för upp med 1,5 procent under åren 2018-2020. För 2018 räknas schablonbeloppet upp med 4,4 kronor, att jämföra med dagens 3 kronor. Schablonbeloppet ska för år 2018 vara 295,4 kronor per timme. En alltför låg uppräkning av assistansersättningen kan leda till problem för en del av de som driver assistansverksamhet och även för kommunerna som betalar ut statlig assistansersättning. Det riskerar att påverka de personliga assistenterna negativt och i längden de assistansberättigade, eftersom kvalitén uppstår dem emellan.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Kostnad: 103 miljoner 2018, 230 miljoner 2019, 370 miljoner 2020.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Ökade medel ges till den nya myndigheten för arbetsmiljökunskap som ska placeras i Gävle. Myndigheten ska vara en samordnande och kunskapsspridande organisation på arbetsmiljöområdet och bland annat verka för att forskningsbaserad kunskap blir mer tillgänglig och kommer till nytta i det praktiska arbetsmiljöarbetet.
Ikraftträdande: 1 juni 2018
Kostnad: 7,3 miljoner 2018, 12 miljoner 2019, 12 miljoner 2020.

Antidiskrimineringsbyråer
Landets antidiskrimineringsbyråer får mer pengar. Det finns i dag 16 Antidiskriminerings-byråer som är verksamma på lokal nivå i hela landet. Antidiskrimineringsbyråerna kompletterar DO:s arbete eftersom de verkar på lokal nivå och är lokalt förankrade. Reformen innebär en fortsättning och förstärkning av stödet till antidiskrimineringsbyråerna.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Kostnad: 15 miljoner 2018, 15 miljoner 2019, 15 miljoner 2020.

Slåtterängar och betesmarker
Den svenska medfinansieringen i landsbygdsprogrammet utökas. Anslutningen till åtgärden betesmarker och slåtterängar är större än vad som budgeterats med inför programperioden. En förstärkning kommer att bidra till att fler hektar betesmark och slåtterängar kan hävdas, vilket bidrar till uppfyllelse av miljömålen.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Kostnad: 85 miljoner 2018, 85 miljoner 2019, 85 miljoner 2020.

Länsstyrelserna – Djurfrågor
Länsstyrelsernas kapacitet bedöms inte räcka till att bedriva både ett systematiserat förebyggande arbete samt att svara mot larm om vanvård av djur. Därför får Länsstyrelserna utökade medel med syftet att skapa större möjligheter att bedriva djurskyddskontroller mer effektivt.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Kostnad: 15 miljoner 2018, 15 miljoner 2019, 15 miljoner 2020.
Stöd till kommersiell service i landsbygd
En fortsättning på en startad satsning som pågått sedan mars 2016. Stödet betalas ut av Tillväxtverket och går till butiker i glesbygd som är särskilt sårbara, för att säkerställa en god tillgång till dagligvaror och drivmedel för att kvinnor och män ska kunna bo, verka och leva i alla delar av landet.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Kostnad: 35 miljoner 2018, 35 miljoner 2019, 35 miljoner 2020.

Forskning inom nedrustning och icke-spridning
En förstärkning av anslaget för forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning.
Ikraftträdande: 1 januari 2018
Kostnad: 4,5 miljoner 2018, 4,5 miljoner 2019, 4,5 miljoner 2020.

 

Slutna Söderköping .. Blogg från Björn Grip

Edward Hollerz, ung ledarskribent i Norrköpings Tidningar, skrev i veckan (12/9) en tänkvärd, välskriven och kritisk ledare med rubriken Slutna Söderköping. Ledaren är kritisk mot den  styrande majoriteten bestående av socialdemokrater, moderater och miljöpartister. Men även oppositionen, jag antar att han menar den borgerliga oppositionen, fick sig en släng med av sleven. Vänsterpartiet nämns sällan i de här sammanhangen. Därför ska jag som vänsterpartist kommentera det som Hollerz menar är ett besvärande mönster av slutenhet.

Vad är det då som Hollerz kritiserar och som motiverar rubriken? Han pekar på tre exempel där den politiska ledningen mörkat frågor. Det första han tar upp är samhällsbyggnadsnämndens vägran att lämna ut handlingar och till och med föredragningslistor inför nämndmötena till de medborgare som begärt detta. Till råga på allt har den moderate ordföranden Börje Natanaelsson försvarat detta förfarande, trots att det är ett tydligt brott mot offentlighetsprincipen. Det är uppenbart att här finns det en förvånande brist på kunskap inom förvaltningen. Att Natanaelsson inte kände till vad som gäller kanske är mindre svårt att förstå, eftersom han kommer från det privata näringslivet, där ju andra principer gäller. Jag hoppas att man ändå tagit rättelse i kommunledningen och läst på vad som gäller. I annat fall lär man få ett överklagande till förvaltningsdomstolen nästa gång det händer.

Det andra fallet som Hollerz anför gäller direktupphandlingen av driften på det kommande fibernätet, vilket gjordes i våras. Yvonne Persson, det moderata kommunalrådet, hade ansvar för detta. Hollerz kritiserar hanteringen av detta avtal, ”delvis sekretessbelagt och vars innehåll var okänt för kommuninnevånarna”, som han skriver. Min uppfattning är, hur gärna jag än önskat att jag kunnat hålla med om kritiken av Yvonne Persson, att några formella fel knappast har gjorts. Detta har också vidimerats av SKL:s jurister. Den kritik som emellertid bör framföras, är tvåfaldig: a) reglerna kring upphandlingsförfarandet och deltagande firmors krav på sekretess är överordnat offentlighetsprincipen. Detta är en lagstiftningsfråga som vi behöver ändra. Något att framföra till våra riksdagsledamöter, men inte något som går att kritisera kommunens ledning för. Däremot; och här kommer vi till punkten b), det finns en iver idag att lägga ut alltför mycket av kommunens verksamhet på entreprenad genom upphandlingsförfarande. Här är moderaterna pådrivande, och det leder ofta, förutom allt annat, också till problem med medborgarnas legitima krav på offentlighet och transparens.

Det tredje exemplet slutligen, gäller registrering av e-post till kommunstyrelsens socialdemokratiske ordförande, Anders Bevemyr. Registreringen ska göras, återigen för att medborgarna ska veta vad som händer i kommunhuset. Bevemyr försöker på sin nystartade blogg hävda, att han i huvudsak har gjort rätt och hänvisar till sina sakkunniga på området. Han ger sig dock inte in på att förklara hur och när det kan vara rätt att missa registreringen. Själv vet jag att flyktingungdomarnas vädjan att få träffa honom för att överlämna en protestskrivelse inte hade registrerats. Hade inte detta uppmärksammats av ungdomarnas gode män, hade knappast en uppvaktning kommit till stånd, och Bevemyr hade kunnat förneka att han överhuvudtaget hade fått någon e-post från de afghanska ungdomarna.

Det är viktigt att täppa till den här bristen på öppenhet. Hittills har vi inte fått något besked från den politiska majoriteten om hur denna brist ska åtgärdas, oavsett om det nu handlar om slarv, okunskap eller nonchalans. All heder till Hollerz som uppmärksammat och kritiskt granskat den politiska ledningen i Söderköping för bristande öppenhet och respekt för den viktiga offentlighetsprincipen.

// Björn Grip

1 2 3 66

RSS Andra evenemang på orten

  • Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet är nere. Försök på nytt senare.