Citatet i rubriken är min chef i en annan tid, P G Gyllenhammar. Under något år i början av 1970-talet jobbade jag på måleriet i Volvos fabrik på Torslandaverken och Gyllenhammar, ”Grynet” kallad, var VD. Vi var tiotusen jobbare, varav cirka 30 procent kom från annat land. Finnar, juggar, greker var de dominerande utländska grupperna. Det var ganska odramatiskt med invandrare, även om integrationen fungerade sisådär, trots PG:s visioner. Ungkarlsbarackerna för finnar och norrlänningar var ingen uppbygglig boendemiljö, och svenskkunskaperna var inte alltid de bästa.

Finnarna hade egna ´linor´, med finska basar och arbetsanvisningar och regler på finska. Dom ockuperade också personalutrymmets bastu! Jag försökte vid något tillfälle vara med i bastugänget. Dom var  dock inte  talträngda när jag kom in. Istället började man ivrigt att kasta vatten på laven. Värmen steg snabbt. Till slut var jag tvungen att ge upp. Väl ute hörde jag hur tungorna löstes och såväl prat som skratt hördes ut i omklädningsrummet. Dock förstod jag inte. Bastugemenskapen var också språkgemenskap – finska!

Annat var det med arbetskamraterna från Balkan. Tjejerna från Jugoslavien var trevliga, omtyckta och positiva. Deras arbetsvilja och beredskap att ta övertidspass var stor. Dom pratade också som regel bra svenska. Jag frågade vid något tillfälle om dom trivdes på jobbet. Själv gjorde jag nämligen inte det. Monotonin var förödande. Men svaren jag fick på min fråga om trivseln på jobbet var genomgående väldigt positiv. När jag frågade vidare vad det var som var bra, var svaret lönen. Egna pengar! Det var kanske inte vad jag hade tänkt att frågan handlade om, men såhär i efterhand förstår jag. Pengar gav oberoende och kanske lite guldkant i tillvaron. Viljan att skapa en bättre tillvaro för sig själv och sina närmaste är en stark drivkraft.

Detta förstod Pehr G Gyllenhammar. Volvo var tidiga att rekrytera människor från andra länder. Integrationen fungerade, även om det kanske inte alltid byggde på att man skulle kunna svenska. Det gick att lösa!

Även om Gyllenhammar och jag inte precis har samma värderingar i politiska frågor, måste jag ändå säga att jag blev glad när jag såg hans inlägg på Aftonbladets debattsida idag. Inställningen att invandrare behövs i Sverige, som han tidigt var medveten om som chef på Volvo, kompletteras i artikeln med att han står upp för en humanistisk grundsyn. En grundsyn som nu, när dörren är stängd till Sverige och Europa,  vänds till besvikelse och berättigad kritik mot regeringens helomvändning.

Gyllenhammars inställning, att vi måste öppna för flyktingar, av humanitära skäl likaväl som av självbevarelsedrift, är bara att välkomna. Det behövs fler tongivande personer som argumenterar emot de murar som nu leder till ett befäst och för icke-europeer stängt Europa, till och med för de som har asylskäl. I det längre tidsperspektivet är detta förhållningssätt förödande.

Emellertid ska det sägas, att det sätt som etableringen hittills skötts här i Söderköping har imponerat och är en källa till stolthet för mig som förtroendevald. Det gäller även den inställning som förtroendevalda i gemen gett prov på, när frågan vid något tillfälle har aktualiserats. Samtidigt ska vi vara medvetna om att vår kommun tar emot minst antal flyktinngar i förhållande till folkmängden. För att klara genomsnittet i Östergötland bör vi ta emot det tredubbla antalet. Jag tror vi klarar det! Därmed har vi på sikt också goda förutsättningar att klara personalbehoven inom omsorg, skola och byggbransch – tre sektorer som redan i dag skriker efter arbetskraft!

Som framgått på nyhetsplats blev onsdagens manifestation för Söderköpings vårdcentral en framgång, med korta tal av av initiativtagarna Marja Bergström, tidigare fullmäktigeledamot och Elisabet Petersson, f d vårdcentralschef samt Bosse Pettersson, tidigare landstingsråd under 1980- och 90-talen. Det blev en god uppslutning och utöver talen blev det också allsång. Det var PRO:s ordförande, Leena Nilsen som knåpat ihop fyndiga texter på kända melodier. Jag tycker att de var så tänkvärda och ro9liga att jag tycker de är värda en spridning också på detta sätt. Här kommer en av texterna:

Vi äro patienter (melodi: Vi äro musikanter)

Christoffer Bernsköld och Mats Johansson kom till julmarknaden i Söderköping i lördags, och möttes av en till bristningsgränsen fylld lokal på Stinsen, biblioteket i Söderköping. Deras budskap var som väntat inte uppmuntrande, nedläggningsplanerna ligger fast, trots alla protester. Tretusen namnunderskrifter överlämnades, och frågorna och förslagen från publiken var många.

Christoffer Bernsköld upprepade med en papegojas envishet att underskotten är för stora, att det inte går att omfördela resurser mellan vårdcentraler och att det kommer att bli bra med det privata alternativet. Det var hans övertygelse.

Men Christoffer, ersättningssystemet är inte konkurrensneutralt och hyrläkarkostnaderna dränerar möjligheterna att hämta hem underskotten. Dessutom är kompensationen för en större vårdtyngd på den offentligt drivna vårdcentralen otillräckliga. Dessa förhållanden står det att läsa om i den uppföljningsrapport som gjorts av de  tjänstemän i regionen som håller på med det här. Samma kritiska budskap när det gäller ersättningssystemet, men i ett nationellt perspektiv, förs fram av Riksrevisionsverket i en rapport för ett år sedan. Den fick mycket uppmärksamhet när den publicerades, men har sedan glömts bort i debatten. Budskapet i rapporten var att ersättningssystemet och det fria vårdvalet har medfört att ojämlikheten har ökat i vården, det vill säga att de som har störst behov har fått mindre möjligheter till vård. Vårdcentraler öppnas i rika stadsdelar och förorter, men läggs ned i miljonprogramområden och glesbygd. Man kan fråga sig hur en socialdemokratiskt ledd region kan acceptera en allt större ojämlikhet när det gäller den grundläggande hälso- och sjukvården i länet.

Man kan också fråga sig varför man tillsätter en ny chef utan att ge henne chansen att visa att det går att vända utvecklingen. Alexandra Ekengren anställdes den första juni, i praktiken har hon kunnat börja påverka verksamheten från i augusti, det vill säga i fyra månader. Det är orimligt att åstadkomma resultat på så kort tid. Trots det har det med den nya och närvarande chefen blivit en ny positiv atmosfär på vårdcentralen under hösten.

Det som ändå har glatt mig, sedan planerna på nedläggning avslöjades, är det starka engagemanget från Söderköpings medborgare. Namninsamlingen för att bevara vårdcentralen går som tåget gjorde förr, ibland blir det kö när folk ska skriva sitt namn. Viljan att göra något för att rädda vårdcentralen är stor, det visade också de många inläggen från den fulltaliga publiken i lördags.

Diskussionen avslutades med att Bosse Pettersson, landstingsstyrelsens ordförande 1989-2000, sammanfattade aktionsgruppens och publikens uppmaning till de nuvarande regionråden:

– Gör om och gör rätt, släpp prestigen, ge den nya vårdcentralschefen en respittid på 1,5 år att komma till rätta med underskotten.   Bilda en arbetsgrupp med företrädare från närsjukvården, kommunen och vårdcentralsledningen för att arbeta fram en plan för att vända utvecklingen, där rekryteringen av fasta läkare är en central fråga. Och framför allt lyssna på befolkningen här i Söderköping!

Det kommer inte att vara slut med det här mötet med regiontopparna. Namninsamlingen fortsätter och är på god väg mot fyratusen namn. Protester kommer från pensionärsorganisationer och andra föreningar. Stadskärnans företagare har redan protesterat och sannolikt kommer även andra företag att ansluta sig till protesterna. Förhoppningsvis kommer även kommunen att delta i motståndet mot regionledningens nedläggningsplaner. Men framför allt krävs det att vi medborgare fortsätter arbetet med att skapa stort opinionstryck.

// Björn Grip

Christoffer Bernsköld kommenterar namninsamlingen för att ha kvar den regiondrivna vårdcentralen i Söderköping. Han menar att underskotten är alltför stora för att man ska kunna ha kvar verksamheten. Men vad är detta? Det är ett kamrertänkande och en abdikation från att ta politiskt ansvar! Är det verkligen en rimlig åtgärd att ta bort vårdcentralen och därmed försämra vården för tusentals människor, många äldre med stora vårdbehov?  Du tänker fel, Christoffer! Det finns åtminstone två viktiga faktorer som man politiskt måste ta hänsyn till:

1. Beroendet av hyrläkare. Söderköping har under tre års tid haft svårigheter att få sina behov av fasta läkare tillgodosedda. Det innebär att dyra hyrläkare fått nyttjas. Kostnaderna för dessa är enligt primärvårdschefen 160 % jämfört med att anställa en tillsvidareanställd läkare. Alltså mer än dubbelt så dyrt. Och läkarna är en viktig och ansenlig del av såväl verksamhet som kostnader. Bör inte vårdcentraler med svårigheter att rekrytera doktorer få stöd och hjälp med detta, och ekonomiskt kompenseras för dessa fördyringar så länge dom är nödvändiga? Det tycker åtminstone jag.

2. Ersättningssystemets konstruktion. Är ersättningssystemet till vårdcentralerna verkligen rätt utformat för att tillgodose rättvis vård efter behov? Systemet är ifrågasatt såväl av stora delar av läkarprofessionen som Riksrevisionsverket. I en kritisk rapport från Riksrevisionsverket förra året, Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan, skriver utredaren bland annat:

– Ersättningssystemen kan styra fel…Diagnossättningen har blivit ett instrument som påverkar ersättningen i flera landsting (bland annat i Östergötland, min anm.) Detta faktum har påverkat diagnossättningen i dessa landsting, vilket kan innebära att patienter får irrelevanta diagnoser. Detta kan i sin  tur påverka värdet av journalföringen…Ersättningssystemen kan således försvåra för vårdpersonalen att focusera på patientens vårdbehov…Prismekanismerna ökar också risken för att den vård som ges och registreras, manipuleras i syfte att öka ersättningen.

I klartext: Antalet diagnoser styr ersättningen till vårdcentralerna. Detta  påverkar så att patienterna får irrelevanta (fel) diagnoser och att ersättningssystemet försvårar för vårdpersonalen att focusera på patienternas behov. Det här sättet att ersätta vårdcentralerna ökar också riskerna för att diagnoserna manipuleras i  syfte att öka ersättningen! Hur mycket diagnoser man dokumenterar varierar högst betydligt mellan vårdcentralerna.

Dessutom, den nya chefen på vårdcentralen, Alexandra Ekengren, har haft sitt jobb sedan i somras. Hon har inte fått någon reell chans att komma till rätta med vare sig ekonomin eller att rekrytera fasta läkare. Än mindre har hon och vårdcentralen fått någon hjälp från instanser högre upp i regionhierarkin!

Nej Christoffer, tänk om och gör inte detta till en prestigefråga. En närhet till primärvård har stor betydelse för folkhälsan. Läs Östgötakommissionens rapport!  8 500 patienter behöver vården i Söderköping. Det antalet kommer inte det privata alternativet att klara inom överskådlig framtid.

Nu finns det namnlistor i många affärer mot nedläggningen av vår vårdcentral i Söderköping. Gensvaret är stort, nästan ingen säger nej till att skriva på, tvärtom, alla är förbannade och vill visa det. Det är viktigt att påpeka att det definitiva beslutet om nedläggning inte är fattat. Det beslut som tagits är att förbereda för en MBL-förhandling om eventuell nedläggning. Kom ihåg det Inga-Lill Östlund, folkpartiet, som säger sig beklaga, men inte tror att det lönar sig att protestera.

Men så är det alltså inte! Man bör därför göra allt man kan för att mobilisera en vilja bland Söderköpingsborna för att stoppa nedläggningen. Och det börjar röra på sig. Kommunalråden har, enligt web-tidningen i eftermiddag, fått bråttom att skriva ett skarpt brev (bra) till regionledningen, och begära överläggningar om primärvårdens framtid. Det var visserligen under galgen. På senaste fullmäktige var det annat ljud i skällan. Då var Mattias Ravanders besked att frågan är regionledningens ansvar, och sen en förhoppning om att det trots allt skulle ordna sig med det privata alternativet. Inte något för kommunledningen att lägga sig i. Vilket nonsens, men bra om man nu ändrat sig!

Men det är trots allt mer än 8000 personer som fortfarande är listade på den offentliga vårdcentralen. En majoritet av Söderköpings befolkning kommer att behöva söka vård nån annan stans om nedläggningen blir verklighet. En del vill inte söka sig till det privata alternativet, andra, särskilt äldre, har svårt och blir stressade av att byta invanda rutiner. Och hur ska Geria klara detta? Det är inte enbart många ytterligare patienter, merparten av de som stannat kvar på den offentliga vårdcentralen är äldre med stora vårdbehov. Det blir alltså en betydligt tyngre patientgrupp som nu skulle tvingas vända sig till det privata alternativet.

Det finns all anledning att kämpa emot den förberedelse av nedläggning som regionledningens politiska majoritet – sossar, miljöpartister, folkpartister och centerpartister – försökte smyga igenom. Inte en information, än mindre en debatt om planerna på nedläggning. Svagt! Endast tack vare en vaken Malin Östh, regionstyrelseledamot för vänsterpartiet, som ställde en öppen fråga under punkten övriga frågor, blev frågan känd.

Det finns fortfarande tid att ändra sig! Låt oss utnyttja tiden för att bygga upp en massiv protest mot planerna! Låt oss kräva av Christoffer Bernsköld att han kommer ner och förklarar sig för allmänheten i Söderköping. Skriv på listorna, hör gärna av dig till mig, Marja Bergström eller Elisabet Petersson om du vill hjälpa till att samla in namn!

// Björn grip