Vi ser flera skäl att säga nej till byggandet:

• Riksbyggen planerar inte ett s.k. trygghetsboende i Brunnsparken. Därmed finns det inget behov längre av samlokalisering med övrig äldreomsorg. Dessutom ärförslaget i strid med gällande detaljplan. Syftet med planen är   trygghetsboende och plankartan beskriver explicit användningen som trygghetsboende.
• Det finns annan byggbar mark som är mer lämplig för den boendeform som Riksbyggen vill bygga. Till exempel gamla brandstationen, Berga området eller Reningsverket. Varför inte erbjuda något av dessa i stället?
• Det finns en hel del kostnader som är förknippade med att förändra gatumiljön, och återställa parken – i ett läge när det finns flera andra stora projekt som planeras. Det är inte heller den bästa marken att bygga på med tanke på behovet av pålning mm.

Länk till namninsamlingen

https://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=8884

Skriv på och skicka vidare!

Det kommer även att finnas pappersburna namninsamlingslistor att skriva på ute i butiker, på stan……

Medlemsmöte            Maj                Söndag   18/5               18.00      Plats;  Rådhuset. Söderköping

EU – Information      Maj                 Lördag    17/5              10.00-12.00 .  Rådshustorget . Söderköping . (V) i Söderköping kommer att finnas med informationsmaterial m.m.

EU – Information      Maj                 Lördag    24/5              10.00-12.00 .  Rådshustorget . Söderköping . (V) i Söderköping kommer att finnas med informationsmaterial m.m.

EU . Valdag                 Maj                Söndag    25/5              EU val i era distrikt, för er som inte redan poströstat

Medlemsmöte           Juni               Söndag    15/6 .            18.00      Plats; Rådhuset. Söderköping

Semesterledighet     Juli                Vi återkommer i Aug. den 17/8 med första medlemsmöte hösten 2014, samt uppdaterring med nytt kalendarium.

Ett glatt gäng, påpälsade i den soliga men ack så vindkyliga dagen åkte in till Norrköping för att tillsammans med våra kamrater där demonstrera, en promenad från Vänsterpartiets lokal i Norrköping, Drottninggatan upp för att sedan samlas i Ljuraparken, med musik och tal.

Tåget gick för Brunnsparken

Ärendet behandlades i bygg och miljönämnden i januari i år. En fastighetsägare på Norra Finnö ville bygga till 34 % på sin fastighet. Tjänstemännen föreslog avslag enligt plan- och och bygglagen, men utan motivering beslöts att tillbyggnaden skulle få byggas. Och tjänstemännen fick i uppdrag att hitta på en ny motivering.

I februari säger chefen på samhällsbyggnadskontoret upp sig, sedan han erbjudits en annan tjänst i en ny organisation, som inte fanns utan som hittades på just då han meddelat att han sagt upp sig. Dessutom tackade han nej till tjänsten.

I samma veva säger en byggnadsinspektör  och kort därefter stadsarkitekten, som bara arbetat ett år, upp sig.

Kan man låta bli att tro på ett samband?  Inte om man som jag suttit i nämnden nästan en period och sett att  högerkantringen av nämnden tilltagit med den nya ordföranden. Utbyggnaden på Finnö är bara ett exempel på att politikerna i alliansen, ser mellan fingrarna beroende på vem det är som söker bygglov. – Det finns fler ärenden om någon journalist skulle vilja göra sig besväret att gräva.

Men Finnöärendet ligger nära i tiden och sammanfaller, som sagt, med samhällsbyggnadskontorets avlövning. Varför tre personer slutar med ganska kort mellanrum kan naturligtvis bara de själva svara på. Men att den politiska styrningen och förmenta hänsynen till chefer i näringslivet sätts över plan- och bygglagen, måste vara svårsmält för kunniga tjänstemän som i sitt arbete försöker behandla alla sökande medborgare lika. Det är i det närmaste nästan ett kränkande av deras profession.

Bygg och miljönämnden är en lagreglerad nämnd. Söderköpings kommun har, eller rättare sagt hade, kunniga, engagerade tjänstemän, som dessutom pressades mycket hårt av många uppgifter. Bygg- och miljökontoret har en längre tid saknat folk. Med denna politiska affär har det, milt uttryckt inte blivit bättre.

I Finnöärendet kom Lars Regnader (m) med motförslaget  och den motivering han hade på nämndsammanträdet var att han kände vederbörande och att han gott kunde få bygga till. Han sade också att om vi vill att folk ska flytta hit måste vi vara lite flexibla. I artikeln säger han även att det står i moderaternas handlingsprogram att man vill utveckla skärgården.

Dessutom säger han: Vad ska vi ha nämnden till om det är tjänstemän som bestämmer.

Lars Regnander, ledamot i Bygg- och miljönämnden, vet inte varför kommunen använder sig av tjänstemän. Detta tycker jag egentligen talar för sig själv. Tjänstemännen ska bland annat se tilI att lagen följs. I en lagreglerad nämnd är utrymmet för politik begränsat och dispenser från lagen behöver ges tydliga motiveringar. Regnanders hänvisning till moderaternas handlingsprogram är knappast en motivering för att ge dispens.

Ordförande Yvonne Persson vill inte uttala sig i enskilt ärende. Däremot påstod hon på det senaste fullmäktigemötet, att jag skulle glida på sanningen när jag i fullmäktige drog en kortversion av detta ärende.

Sanningen är precis som det står i NT-artikeln den 27 mars: Regnanders första förslag om återremittering föll. Hans andra om att bevilja sökanden bygglov utan motivering klubbades sedan så snabbt att oppositionen inte ens hann med att ropa votering. Sannolikt väntade man på en motivering, men det kom ett klubbslag istället. Och voteringen fick göras efter det att klubban fallit. Men om detta står ingenting i protokollet, som ordförande hänvisade till.

Marja Bergström . (V) ersättare i Bygg och Miljönämnd

Samt…………………..

Angående Ansvaret finns hos kommunstyrelsen.  NT-debatt lördag den 29 mars 2014

Svar till undertecknarna av artikeln Magnus Berge(c), Yvonne Persson (m), Inga-Lill Östlund (fp) och Anders Eksmo (kds).

Jo, det politiska ansvaret ligger hos kommunstyrelsen, det inser vi också. Likaså att hantera och ta initiativ kring  enskilda organisations- och personalärenden är delegerat till kommunchefen.

Det var också därför vi i en av våra tre frågor till Magnus Berge undrade varför Yvonne Persson, bygg- och miljönämndens ganska nya ordförande, var med kommunchefen och uttalade sig då personalen informerades om att förvaltningschefen på samhällsbyggnadskontoret ”sagt upp sig” och fått 20 månaders lön.

Trots det långa artikelsvaret på våra tre frågor återstår frågor. Varför var Yvonne Persson inblandad i detta och varför beviljades förvaltningschefen 20 månadslöner om han ”sagt upp sig”. Får stadsarkitekten  och byggnadsinspektören, som också sagt upp sig själva, ersättning?

Ett klantigt skött personalärende har nu resulterat i att hela samhällsbyggnadskontoret sannolikt ärt slagit i spillror för lång tid framöver.

Marja Bergström och Björn Grip, V, Söderköping

Ett femtiotal personer kom till Sankt Anna skola för att delta i kvällens medborgardialog. Samtliga partier utom Kd, Mp och SD fanns representerade med ledamöter från KS eller BUN. Magnus Berge hälsade välkommen och betonade inledningsvis att alla partier är överens om att Sankt Anna betraktas som en utvecklingsbygd och att det inte är tal om att avveckla skolan (annat ljud i skällan nu jämfört med när Anders Senestad (m), som Bun-ordförande, skulle dra in åk 6 eleverna från byskolorna. Detta med motiveringen att deras möjligheter att läsa engelska och andra språk skulle förbättra elevernas ”konkurrenskraft”. Det fick vi stopp på genom att jag protesterade i Bun och ringde Magnus B så att centern fick kalla fötter och ändrade inriktning i Bun också. Det sa han dock inte.)

Förvaltningschef P-A Sterner presenterade sedan en analys av situationen. Resultaten när det gäller antal godkända elever, nöjdhet m m visar att Sankt Anna är den bästa skolan i kommunen (och kommunen är ”bäst” i länet). Men…Elevantalet i åk F-6 sjunker från innevarande läsårs 33 elever till 22 nästa läsår. I årskurs 4 är det endast en elev! Undervisningen bedrivs i B2-form, d v s årskurs F-3 går i gemensam klass, och på samma sätt i åk 4-6.

Innevarande år kostar en elev i Sankt Anna 3 ggr så mycket mer än elever i motsvarande åldersklass inne i Söderköping. Kostnaden per elev blir naturligtvis ännu dyrare nästa läsår, och det är inga påtagliga demografiska förändringar som kan spåras i bygderna som skulle kunna leda till ett ökat barnantal i framtiden. Barnen i förskoleåldern är snarare färre!  Det finns dock sammanlagt 56 elever i Mogata/Sankt Anna rektorsområde som väljer att ta med sig sina barn till skolor i Söderköping och till och med Norrköping. Detta gäller fr a barn som bor på vägen till Södra Finnö – Ramsdal, Hösterum, Börrum, samt även i trakterna kring Stegeborg, Bottna m fl småbyar. Man vill helt enkelt inte åka i ”fel” riktning, och det fria skolvalet gör att man väljer andra alternativ. Ett utskick från skolförvaltningen till 1000 föräldrar där man frågade om intresse för att byta skola till Sankt Anna ledde till att inte fler än 5 föräldrapar svarade positivt på detta och kunde tänka sig att sätta sina barn i Sankt Anna skola. Endast drygt 80 personer svarade!

Diskussionen som följde mynnade ut i en del konkreta förslag:

–          Är det möjligt att ordna med skolskjuts även till fritidshemmet efter skolan så att föräldrarna slipper att åka och hämta (innebär för många i Ramsdal en halvtimma extra morgon och eftermiddagar)? Det visade sig under diskussionen att det går en tom taxi från Norrköping/Söderköping till Sankt Anna, som skulle kunna användas i sammanhanget och då också hämta upp och lämna på morgon respektive eftermiddag. Magnus Berge och Mikael Botvidsson, förvaltningschef på tekniska förvaltningen, lovade att undersöka detta! Dom nämnde också att det planeras för en bättre samordning av olika ”samhällsresor” – färdtjänst, sjukresor, skolskjuts etc, samt att det arbetas för lösningar med mer anropsstyrd trafik. Man försöker också få till stånd samåkning mellan pendlare i bygden.

–          Flera föräldrar var kritiska till hur dåligt Sankt Anna marknadsförs. Det finns kunskaper och vilja bland föräldrarna att ta ansvar och hjälpa till med detta (bl a en inflyttad och numera anställd person på ”Edgards hus”). Man hänvisade till hur den nu planerade friskolan i Gryt bygger upp sin presentation, och hur flitigt man använder sociala media.

–          Möjligheterna att bosätta sig för nyetablerade familjer diskuterades också. Det finns uppenbarligen lämplig och ledig mark, bl a har jordbruksfastigheten Torunsborg erbjudit sig att skänka marka gratis!!?? Det finns också tomma hus, bland annat fyra tomma hus i Bottna, där det är sterbhus eller avlägsna släktingar som har ”vänteläge” när det gäller försäljning. Många vittnade om att det finns unga människor som vill flytta ut på landet, hemvändare och ”gröna vågare”, men man vet ofta inte om att det finns en skola, som dessutom är omvittnat bra! Rikta in marknadsföring på mäklarna, var en uppmaning. Peter Karlström (c), vice ordförande i Ramunderstaden och ledamot i KF/KS, berättade om kommunens planer. Han pekade också på att en byggnation med servicelägenheter för äldre i Söderköping kan sätta igång flyttkedjor som gör fler hus lediga i Sankt Anna. Problemet är dock att köpstarka personer som är intresserade av fritidsboende konkurrerar ut unga familjer som vill bli permanent boende (här borde man ta upp en diskussion liknande den som gäller i t ex Lofoten, i Norge, som ställer krav på att de personer som ska flytta till Lofoten också förbinder sig att stanna. Fast det är förmodligen en fråga för Riksdagen.

Kommunen borde dock kunna köpa in lämpliga hus och erbjuda barnfamiljer som vill bosätta sig permanent ett subventionerat boende. Ragunda i Jämtland har gjort detta, dock gällde det boende i tomma hyreslägenheter ägda av det kommunala bostadsbolaget.) En annan idé som luftades var att erbjuda invandrare att bosätta sig i Sankt Anna (inte så dumt som det låter vid första påseende – LRF i Jönköping hade projekt där man försökte hjälpa invandrare med jordbrukarbakgrund att etablera sig i glesbygd).

Jag gjorde ett inlägg, där jag uppmanade folk att organisera sig – bygga vidare på den föräldraförening som finns, överväga att ställa krav på att man får en egen institutionsstyrelse för Sankt Anna skola och att kanske bli en kommunal friskola med mer lokal makt och direktkanal till kommunstyrelsen (Skäggetorpsskolan i Linköping fick denna möjlighet). En annan idé som jag luftade var att etablera en byaförening som skulle kunna bli en förhandlingspart gentemot kommunen. Detta har vart framgångsrikt i flera Norrlandskommuner, bl a Hällefors, Torsby och Ljusdal.

Sammantaget var det ett bra möte, och jag tror att dialogen satte igång en process…

Vid pennan …Björn Grip