Äntligen, har Lars Ohly insett att han inte har förutsättningar att vända opinionsvinden för vänsterpartiet. Hans stora misstag var att envist hålla fast vid att kalla sig kommunist. Att han långt om länge övergav begreppet gjorde bara folk än mer misstänksamma. Naturligtvis är inte Ohly en Stalin, men det var ändå självmål att försöka ge en annan tolkning av begreppet kommunism än den bild som sextio års brutalt Sovjetvälde och förtryck har etablerat. När han så småningom gjorde sin omvändelse, blev han misstänkliggjord för att inte vara ärlig. Allt fler människor tappade förtroendet för honom och därmed för partiet!

Vänsterns värderingar håller

Vänsterpartiets grundläggande värderingar – kring jämlikhet, jämställdhet och ett solidariskt samhälle där profiten som grundval för utveckling är underordnad – håller fortfarande. Det tror jag många människor i grunden håller med om. Men som Gudrun Schyman pekade på när hon idag intervjuades i TV-soffan; det gäller att bygga upp en konkret vänsterpolitik i en verklighet som människor kan känna igen sig i. Även Aron Etzler, Flammans chefredaktör, hade en likartad analys av vad som behövs för att vänsterpartiet åter ska kunna bli ett 10-12 procentsparti. Då gäller det att ta människors oro på allvar, att se målkonflikter och utifrån detta formulera en politik som människor kan acceptera.

Konkretisera och prioritera

Ta till exempel detta med vikten av en bra och billig kollektivtrafik, som vi naturligtvis är överens om måste byggas upp. Men hur ska människor i brukssamhället Gusum, mittemellan Valdemarsvik och Söderköping men lite vid sidan av E22:an kunna förmås att avstå från bilen? Eller folk i Sankt Anna i östgötaskärgården? För att nu inte prata om Borggård i norra Finspångs kommun? På dessa platser är det blåögt att kollektivtrafiken inom en rimlig framtid kan vara ett realistiskt alternativ. Från Borggård tar det idag fyra timmar att ta sig till Skärblacka med buss, en resa som det med bil tar 20 minuter att genomföra!

Eller hur gör vi när kraven på att rädda alla flygplatser gör sig gällande? Har vi någon som klart och tydligt vågar säga ifrån att vi inte har råd – varken ekonomiskt eller klimatmässigt  med flera flygplatser i det relativt runda Östergötland. Avståndet till Skavsta, utanför Nyköping är inte heller särskilt långt och skulle kunna täcka behoven av flygtransporter för en östsvensk region inklusive södra Storstockholm.

Överhuvudtaget har vänsterpartiet behov av att vässa sin profil, inte minst när det gäller miljö- och transportfrågor, som ju är avgörande frågor för vilken utveckling som samhället kommer att ta.

Jonas är lämpligast

Är någon av de kandidater som anmält sitt intresse för att axla ansvaret som partiledare som vågar och kan formulera en konkret politik i dessa och andra avgörande frågor? Och på ett sådant sätt som människor förstår och kan tro på?

Ja, jag tror Jonas Sjöstedt har den förmågan. Med all respekt för såväl Ulla Andersson som Hans Linde – Jonas är den person som har bredast erfarenhet när det gäller alla politikområden. Han är också förmodligen den av partiledarkandidaterna som kan klimat- och andra miljöfrågor bäst, med erfarenhet av detta såväl i EU-parlamentets miljöutskott, och som nu som ersättare i Riksdagens jordbruks- och livsmedelsutskott. Och detta är helt centrala politikområden. Tillsammans med Rosanna Dinamarca, har Jonas förutsättningar såväl att få ett brett stöd inom partiet som att utveckla vänsteralternativet i politiken och få genomslag för detta.

Söderköping, den 10 augusti, 2011

Björn Grip

Uppdaterades: 11 nov 2015