Varför händer så lite när vi vet så mycket…
Rubriken var satt på Söderköpings föreläsningsförenings serie Nyfiken på, där Gudrun Schyman var först ut för hösten, den 24 augusti, på ett fullsatt bibliotek i Söderköping, Stinsen. Gudrun var i form och lyckades relativt snabbt få med sig publiken i en dialog kring vad genusforskning visar och vad det är för något.
Även om hennes klassanalys är något grovhuggen finns det en åskådlighet i hennes presentation som är en stor styrka i hennes opinionsbildning för jämställdhet. Jag fick i vart fall en aha-upplevelse när hon dråpligt förklarade och tydligt med Kurt Olsson-illustrationer lyckades åskådliggöra skillnaderna mellan andra diskrimineringsgrunder, som etnicitet, hbt-frågor etc och diskriminering på grund av kön.
Man kan tycka att det är beklagligt att Feministiskt initiativ (Fi) ställer upp i valrörelsen. Rösterna på Fi kan ju vara en avgörande skillnad mellan röd-grön valseger och –förlust.
Varför då ge henne utrymme, kanske en och annan valstrateg på de röd-gröna partikanslierna tycker? Jag kan ge flera skäl;
– Söderköpings föreläsningsförening är en självständig arena för en radikal samhälls- och kulturdiskussion som har ett värde som är en mera långsiktig påverkansfaktor än vad som sker i en alltmer utslätad valrörelse;
– Gudrun är en stark opinionsbildare för jämställdhet och ett feministiskt synsätt som i grunden påverkar människors samhällsuppfattning i rätt riktning, enligt mitt sätt att se;
– Jag tror att människor uppskattar föreläsningsföreningen – som ett initiativ av vänsterpartiet och miljöpartiet i Söderköping – oavsett om man sympatiserar med initiativtagarna. Man uppskattar att det finns en bredd som ger utrymme för radikala samhällsdebattörer även om dessa inte har ”rätt” partifärg. Jag tror att uppskattningen smittar av sig och ger respekt och sympati också till de båda partierna.
Det hindrar inte att jag beklagar att Fi ställer upp i valet, trots att jag gärna sett Gudrun i Riksdagen. Det hade varit möjligt för de röd-gröna att räkna in Fi-rösterna och också få in Gudrun som riksdagsledamot och därmed en kraftfull opinionsbildare och debattör för vänsterblocket.
Tyvärr är frågan dåligt hanterad av de röd-gröna. Varför har inte någon partistrateg tänkt i samma banor som centern och kristdemokraterna gjorde på 80-talet, när man beslöt om valteknisk samverkan och därmed gav möjlighet för Alf Svensson att komma in i riksdagen?
Söderköping, den 25 augusti 2010
Björn Grip