Mat är viktigt
Maten till äldre har blivit en följetong i vår kära grannstad, Norrköping. I dagens lokalblad får Kerstin Hildebrand (v), ordförande i vård- och äldreomsorgsnämnden, klä skott för missförhållandena.
Maten som upphandlats lever inte upp till kraven.
Det visar sig att näringsinnehållet är i vissa fall otillräckligt, maten ser oaptitlig ut och bedöms i några fall vara otjänlig som människoföda. Heder dock till social- och äldrevårdsnämnden som gjort en ordentlig undersökning!
Matproducenten från Sala – av den djupfrysta och portionsförpackade maten – beklagar det hela. VDn lovar att snabbt rätta till misstagen.
Jag förstår att han är spak, det handlar om ett gigantiskt antal portioner – bara här i Östergötland levereras förutom till Norrköping också till Motala och Finspång.
Jag antar att även en hel del andra kommuner i Sverige har handlat upp mat ifrån Sala.
Ju större drift desto billigare! Om Norrköping som stor kommun lämnar blir det ett avbräck, men det finns ju också risk att fler drar sig ur.
Maten i Norrköping till de äldre har länge varit en stridsfråga.
Vad jag förstår finns det planer på att år 2011(?) bygga ett gigantiskt storkök i Norrköping som ska kunna leverera portioner till äldreomsorgerna och kanske även till skolorna.
Den rödgröna majoriteten driver frågan, och den borgerliga oppositionen är emot. Jag undrar om detta inte riskerar att bli en besvärlig valfråga för det rödgröna laget.
Jag har bott i Motala, och maten till de äldre var en av de få frågor där jag var oense med vårt dåvarande team i kommunledningen – kommunalrådet, Kaj Persson (v), och vår nämndordförande i socialnämnden Anders Andersson.
De hade i sina roller ansvaret för upphandlingen. I huvudsak genomfördes ändå en upphandling, med hänvisning till att det skulle bli så mycket billigare.
I Nykyrka i norra delen av kommunen, fanns ett äldreboende med kök, som också sålde portioner till den närbelägna skolan och förskolan samt i sin matsal till arbetande människor i närheten som behövde lunchmat.
Detta var väldigt uppskattat och det innebar också att kraftiga protester utbröt när planerna på att ersätta detta välfungerande kök med fryst mat.
Den politiska ledningen lyssnade, och undantog då tills vidare nedläggningen av Nykyrkaköket i äldreboendet. Jag vet inte hur det är nu, men handläggningen då var ändå ett bevis på en viss fingertoppskänslighet hos politikerna.
I sak gjorde det varken till eller från att en litet kök fick respit ett tag till. Sen var det ändå ett felaktigt beslut, eftersom sjukhusköket i Motala fick en kund mindre, vilket innebar färre arbetstillfällen i kommunen, även om det var landstingsanställda som fick sägas upp.
I Hörby, en liten kommun i Skåne av Söderköpings storlek, har man också två kök som lagar mat till hemtjänsten och de särskilda boenden för äldre som finns i kommunen.
Som anhörig till personer som har ”kommunmat” måste jag säga att de matlådor som distribueras där håller hög klass.
Självklart är maten till äldre en svår fråga. Hur mycket skiljer det i pris, mellan den frysta maten i ett stort kök långt borta som distribuerar miljontals portioner i veckan, och de kök som finns närbeläget i anslutning till särskilda boenden för äldre?
Är vi beredda att också inkludera en bortrationalisering av köken i skolor och förskolor?
För min del är mat viktigt. Det är mer än kaloriintag. Jag tror att det är viktigt att den produceras så nära konsumenterna som möjligt.
Självklart finns det alltid en prisskillnad att ta ställning till. Jag är emellertid för min del beredd att betala några ören mera i skatt för att behålla de lokala köken för såväl äldre som är beroende av hemtjänsten som barn och ungdomar i skolorna.
Dessutom är det viktiga arbetstillfällen som försvinner, jobb som inneburit en möjlighet för många att komma in i arbetslivet, även om man inte suttit halva sitt liv på skolbänken!
Så Kerstin, fundera en gång till innan du bestämmer dig!
Det har stora fördelar med många små enheter som producerar maten.
Jag tror vi är många som föredrar detta framför såväl fryst mat oavsett om den produceras i Sala eller i ett gigantiskt storkök i Norrköping.
Med hälsningar,
Söderköping, den 9 december 2009
Björn Grip