Den parlamentariska Ansvarskommittén lämnade för ett år sedan sina slutliga förslag till regeringen. En därefter genomförd remissomgång visar på en närmast total uppslutning kring kommitténs förslag till strukturer och uppgiftsfördelning inom, och mellan, staten och den samlade kommunala sektorn. Den positiva inställningen till bildandet av direktvalda regionkommuner delas också enhälligt av de nio partier som ingår i Landstinget i Östergötland och Regionförbundet Östsam. Vår samstämmiga uppfattning återspeglades bland annat i en gemensam remisshantering.

Under remisstiden och därefter har diskussioner förts inom Landstinget och Regionförbundet Östsam om den fortsatta processen. De bägge organisationerna bjöd i slutet av 2007 in landsting och regionförbund i Småland och Blekinge till gemensam överläggning i Växjö. Där medverkade även regeringens samordningsman Jan-Åke Björklund. Diskussioner och erfarenhetsutbyte skedde i god anda och med tydlig målinriktning. En slutsats vid träffen var att arbetet måste fortsätta och att det nu är upp till de politiska partierna i respektive län att leda processen.

Distriktsledningarna i våra nio partier i Östergötland har mötts till samråd vid ett antal tillfällen vilket bland annat utmynnat i föreliggande gemensamma ställningstagande.  Vårt dokument beskriver också översiktligt de förhållanden som på olika samhällsområden talar för bildandet av region Östra Götaland.

Erfarenheterna bland annat från bildandet av Västra Götalandsregionen och nu pågående kontakter i hela landet talar för att regionfrågan i hög grad måste vara de politiska partiernas projekt. Vi ser därför med förväntan fram mot fortsatta kontakter med våra partivänner i berörda landsting och regionförbund. Nu närmast vid mötet i Kalmar den 4-5 mars.

Det är en gemensam ambition hos våra nio partidistrikt att konstruktivt medverka till bildandet av en Östra Götalandsregion och det är vår förhoppning att den ambitionen delas av våra partivänner i grannlänen.  Vi är medvetna om att bildandet av en ny östsvensk region till år 2011 kräver en hög ambitionsnivå i förberedelsearbetet. Om så skall ske måste arbetet med en gemensam ansökan därför påbörjas omedelbart.

Det är vår förhoppning att mötet i Kalmar i början av mars skall tydliggöra förutsättningarna att uppfylla dessa högt ställda ambitioner.

Linköping den 28 februari 2008 för de politiska partierna i Östergötland

Vänsterpartiet  Centerpartiet   Moderata Samlingspartiet 

Socialdemokraterna  Folkpartiet liberalerna   Vrinnevilistan  

Miljöpartiet de gröna  Kristdemokraterna 

Sveriges Pensionärers Intresseparti                                                                 

Detta talar för Region Östra Götaland   

I Östergötland finns en stark uppslutning kring de idéer om en framtida samhällsorganisation som skisserats av Ansvarskommittén. De politiska partierna, kommunerna och landstinget har alla ställt sig bakom de principer som ligger till grund för förslaget. Det finns också en stark medvetenhet om behovet av att bilda allianser för att uppnå en storlek och styrka hos de nya regionkommunerna och länen som ger förutsättningar att såväl ta till vara möjligheter som att hantera de problem som vi kan ana i en näraliggande framtid.

De blivande regionkommunernas viktigaste uppgifter kommer att handla om hälso- och sjukvård och om regional utveckling där det sistnämnda i sig inbegriper flera olika politikområden som kommunikationer, utbildningsfrågor, näringslivsutveckling, kultur mm. Vår bedömning är att de regionala frågorna kommer att kunna hanteras effektivare och med bättre kvalitet i regioner i den storleksordning som Ansvarskommittén föreslår.

De politiska partierna i Östergötland menar att den framtida regionala nivåns legitimitet i hög grad kommer att vila på förmågan att leverera sjukvård till medborgarna. Det är en grundläggande förutsättning för att en ny region med kraft också ska kunna ta sig an frågor kring regional utveckling. Vi bedömer att stora regionkommuner dessutom är en nödvändig förutsättning för att dialogen och arbetsfördelningen med staten ska kunna utvecklas, något som erfarenheterna Skåne och Västra Götaland visar.

De politiska partierna i Östergötland vill ta initiativet till bildandet av en stor regionkommun i östra Götaland vars geografiska område samtidigt kan utgöra ett län i en framtida länsindelning. Viktiga utgångspunkter för vårt förslag är de kriterier för regionindelning som Ansvarskommittén presenterat, de samarbeten som finns idag och de funktionella samband som går över de nuvarande länsgränserna i östra Götaland.

Vi vill också anta den utmaning som en större region innebär för demokratin. De längre avstånden till beslutsfattare och ett minskat antal förtroendevalda måste mötas med fördjupade besluts- och förankringsprocesser i principiellt viktiga frågor. Vi uttrycker vår vilja och ambition att prova nya former för utvecklandet av demokratin i region Östra Götaland.

Under några rubriker vill vi här ge vår syn på vilka förutsättningar en region Östra Götaland har för att bli en för framtiden effektiv och framgångsrik regionbildning.

Geografi och befolkning.

En tänkt region Östra Götaland kan utgöras av fem län – Östergötlands län, Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs län och Blekinge län eller, om man så vill, av de fyra historiska landskapen Östergötland, Småland, Öland och Blekinge. Denna region har ett i många avseenden utmärkt strategiskt läge mellan de tre storstadsområdena i norr, väst och syd. Östra Götaland är också en del av Östersjöregionen med livaktiga kontakter med regioner i länderna runt Östersjön. En region Östra Götaland blir geografiskt väl sammanhållen med de nuvarande länen och landstingen som odelade byggstenar.

En sådan region skulle få 1 324 700 invånare vilket motsvarar 15 procent av Sveriges befolkning och få en landareal om 43 607 kvkm vilket motsvarar 10,6 procent av Sveriges landareal.

Östra Götaland inrymmer flera större städer med mycket goda utvecklingsförutsättningar och som kan fungera som delregionala centra och som utvecklingsmotorer i regiondelarna. Östra Götaland inrymmer också landsbygdsområden och många mindre tätorter med vikande befolkningstal.  En utmaning för en ny region blir att arbeta för en balanserad utveckling i hela regionen där delarna stödjer varandras utveckling

Naturgeografiskt får en region Östra Götaland en omväxlande natur med delvis unika naturtyper. Sydsvenska höglandets sjörika barrskogsområde kontrasterar mot den låglänta östgötaslätten mot kustlandets jordbruksbygder, lövskogar och skärgård och mot Ölands ängs- och hedmarker och närkontakt med havet.

Andra regionindelningar kan också bli aktuella beroende på ställningstaganden hos andra parter. Vi vill därmed öppna för diskussioner även med Södermanlands- och Örebro län.

Hälso- och sjukvård

Den svenska hälso- och sjukvården står inför en rad utmaningar. Socialstyrelsen pekar bl.a. i sin rapport om geografisk bas för hälso- och sjuk-vården på behovet av mer kunskapsstyrning av vården.  För bra genomslag behövs en nära koppling till forskning, utbildning och utveckling. Ansvars-kommittén föreslår större regioner för bättre förutsättningar till kunskapsbildning och kunskapsspridning. Ansvarskommitténs bedömning är att landstingen inte är tillräckligt stora för att bära och utveckla spetskompetens eller för att svara för kompetensförsörjningen.

Hälso- och sjukvården är kunskapsintensiv. Tillsammans med läkemedels- och medicinteknisk industri är den direkt eller indirekt föremål för ca 1/3 av all FoU i Sverige. Hälso- och sjukvården är således innovationsdrivande och runt den växer fram kluster av kunskapsintensiva företag. (SKL  – "Hälso- och sjukvården som regional utvecklingsfaktor").

 Landstinget i Östergötland, Landstinget i Kalmar län och Landstinget i Jönköpings län har ett utvecklat samarbete inom regionsjukvården i sydöstra sjukvårdsregionen. Samarbetet styrs av en gemensam nämnd – Regionsjukvårds-nämnden – med egen beslutanderätt i regionsjukvårdsfrågor. I nämnden är de tre samverkande landstingen representerade. Som ett regionalt kompetenscentrum är Universitetssjukhuset i Linköping navet i detta samarbete med uppgift att producera högspecialiserad regionvård, forska, utveckla, utbilda och samtidigt utgöra den sista utposten i en vårdkedja. Regionens bild är att Universitets-sjukhuset bedriver bra och kostnadseffektiv regionvård och att dialogen med sjukhusets företrädare fungerar bra.

Även den vardagsvård som bedrivs i regionen står inför stora utmaningar då allt fler lever allt längre samtidigt som nya möjligheter till vård utvecklas snabbt. Detta innebär ett ökat behov av sjukvård under längre tid, men också ett ökat tryck på kommunal omsorg. Små kommuner får svårare att bedriva den omsorg som krävs, liksom det blir svårt för alla sjukvårdsinrättningar att ensamma bära vårdtrycket med begränsade resurser. En regionförstoring kan förenkla samarbete både i vård och omsorgs sektorerna avseende rekrytering, utveckling och samutnyttjande av resurser och kompetens. Förutsättningar skapas för en kvalitativ decentraliserad  samt solidariskt finansierad sjukvård och omsorg som är långsiktigt hållbar inom regionen.

Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS) har som övergripande mål att förstärka det regionala samarbetet inom forskning och utveckling med tyngdpunkt på kliniska, patientnära problem. FORSS stödjer årligen forskningsprojekt som drivs i samverkan med Hälsouniversitetet och över landstingsgränserna. Den statliga utredningen om den högspecialiserade vården föreslår bland annat att sjukvårdsregionerna bör få ett större ansvar för att samordna den kliniska forskningen i regionerna. Utredningen omnämner FORSS som det mest utvecklade samarbetet. I det sammanhanget är det också värdefullt att uppmärksamma den forskning och utveckling som pågår inom den så kallade vardagsvården.

Hälso- och sjukvården blir de kommande regionkommunernas tyngsta uppgift och delar av denna verksamhet – i första hand regionsjukvården – är beroende av ett stort befolkningsunderlag och blir därför normerande för regionstorleken utifrån utgångspunkten att varje regionkommun ska ha ett regionsjukhus. En region Östra Götaland ger ett underlag för ett regionsjukhus och verksamheten kan utvecklas utifrån ett redan väl fungerande samarbete mellan tre landsting.

Ekonomi och näringsliv

På samma sätt som i Sverige som helhet har industriell produktion varit av avgörande betydelse för utvecklingen i Östra Götaland. Tillverkningsindustrin är fortfarande av stor betydelse och dess relativa andel av förädlingsvärdet är större i Östra Götaland än i landet som helhet. Inom flera branscher finns mycket framgångsrika företag som tillför regionen kompetens och tekniskt kunnande. Den pågående utvecklingen visar på ett gradvis ökande kunskaps- och tjänsteinnehåll i produkter och processer.

I delar av regionen dominerar små tillverkande företag med traditionell inriktning och med ett begränsat kunskapsinnehåll i produkter och produktion. Dessa företag har ofta visat på en god anpassningsförmåga till nya förutsättningar men kan riskera att konkurreras ut av producenter i länder med lägre kostnadsläge. Det är en utmaning för regionens näringsliv och offentliga aktörer att arbeta för en fortsatt förnyelse av näringslivet. Här har den väl utbyggda utbildningsstrukturen i regionen med bl a tekniska högskolor och forskning och utbildning med inriktning mot små- och medelstora företag en viktig uppgift att fylla.

Kommunikationer och transporter

Två av landets viktigaste vägtrafikleder och den viktigaste järnvägslinjen knyter samman regionen kommunikationsmässigt. E4:an går rakt igenom regionen i nord-sydlig riktning och ger utmärkta förbindelser norrut mot Stockholm och söderut mot Skåne, Öresundsregionen och kontinenten. E22 – kustvägen – binder samman regionens långa kuststräcka från Norrköping i norr, genom Kalmar och Blekinge län till Skåne. Södra stambanan från Stockholm till Skåne genomkorsar regionen. Flygplatser med reguljär trafik finns i olika delar av Östra Götaland. Här finns också flera regionalt och nationellt viktiga hamnar. Sammantaget innebär det att regionen har utmärkta förutsättningar för kommunikationer och transporter både inom regionen och med omvärlden.

Kollektivtrafiken får nya förutsättningar när planeringen kan ske över ett större geografiskt område och i mindre utsträckning hämmas av de hinder som administrativa gränser ofta utgör. Det blir de naturliga funktionaliteterna som hur människor bor och arbetar eller studerar, hur man söker sig för att ta del av servicefunktioner eller kultur och rekreation som blir styrande. Sammantaget bör detta gynna en funktionell regionförstoring, något som bevisligen stimulerar den ekonomiska utvecklingen i vid mening.

Utbildning och forskning

Östra Götaland har en förhållandevis låg utbildningsnivå och därför är det en utmaning inför framtiden att höja denna nivå. En regional samling inom utbildningsområdet bedöms ge goda förutsättningar för medborgarna till ett livslångt lärande och för kompetensförsörjning till arbetslivet. För att möta framtida behov av utbildad arbetskraft bör den regionala samverkan inriktas på att forma ett flexibelt, efterfrågestyrt och effektivt utbildningsutbud med former för lärande som möter behoven hos ungdomar och vuxna. Ur ett europeiskt perspektiv är det nödvändigt att regionens kvinnor och män ges förutsättningar att studera, arbeta och leva i hela Europa.

En region Östra Götaland kommer att kunna uppvisa stora resurser när det gäller högre utbildning och forskning. Två universitet och tre högskolor med ett sammantaget mycket mångsidigt utbud av högre utbildning och en välutvecklad forskningsorganisation ger goda förutsättningar för utveckling av nya produkter och tjänster samt för utveckling av ett kunskapsbaserat näringsliv.

Identiteter

I en region med så stor folkmängd och så stor yta finns det naturligtvis flera regionala identiteter, men dessa är inte knutna till de gamla länen eller landskapen utan har sin grund i de livsbetingelser som människorna har haft. Några exempel på sådana identiteter är bl a det som förenar boende i skärgård och kustnära områden eller den framgångsrika företagsamhet som vuxit fram ur det som en gång vara svåra levnadsförhållanden men som nu ger arbete och välstånd år många människor. Det här är vad vi kan kalla en "småländsk identitet som inte bara finns i Småland utan även i södra Östergötland och i Blekinge. I städer som Jönköping, Kalmar, Linköping/Norrköping, Växjö och Karlskrona utvecklas en ny identitet av akademisk utbildning och forskning.

Uppdaterades: 08 mar 2008