Så har de symboliska rökslingorna från kommunhuset signalerat att en ny ledning har värkts fram. Glada miner på männen som förhandlat fram uppgörelsen syns på lokalsidorna i tidningarna i morgon, 11/10. Vi får väl se hur glada man blir efter ett tag. Lätt har det inte varit att få moderaterna att överge sin nuvarande samarbetspartner, socialdemokraterna. Centern har fått bjuda på de tyngsta ordförandeposterna, såväl i kommunstyrelsen som i samhällsbyggnadsnämnden.

Så har de symboliska rökslingorna från kommunhuset signalerat att en ny ledning har värkts fram. Glada miner på männen som förhandlat fram uppgörelsen syns på lokalsidorna i tidningarna i morgon, 11/10. Vi får väl se hur glada man blir efter ett tag. Lätt har det inte varit att få moderaterna att överge sin nuvarande samarbetspartner, socialdemokraterna. Centern har fått bjuda på de tyngsta ordförandeposterna, såväl i kommunstyrelsen som i samhällsbyggnadsnämnden.

Vad som är minst lika viktigt är hur politiken kommer att se ut framöver. Det tycks som moderaterna har fått god utdelning även här. Centern och övriga partier i den gamla restalliansen verkar inte ha lyckats få med moderaterna på att överge besluten om byggnation i Brunnsparken. Och hur blir det med expansionen norrut mot Norrköping som Magnus Berge, centerns tidigare kommunalråd pläderat för?

Jag är rädd för att även i dessa tunga samhällsbyggnadsfrågor har moderaterna fått igenom sin vilja. Det innebär att besluten kring Brunnsparken ligger fast. Det enda som nu kan rädda en ograverad park är att överklagandena går igenom. Att centern och liberalerna skulle kunna få igenom vad man sagt tidigare, nämligen att bevara parken och därigenom riva upp beslutet om byggnation, tycks inte realistiskt. Moderaterna har tydligen varit ultimativa i den frågan. Och en borgerlig majoritet var uppenbarligen viktigare för centern och liberalerna än en bevarad Brunnspark. Tråkigt. Nu får vi hoppas på juristerna i mark- och miljödomstolen och att det finns en fortsatt folklig opinion som är beredd att protestera in i det sista.

Även när det gäller en expansion norrut mot Norrköping tycks det vara kört. Alltför mycket av Mariehov har redan sålts ut, med trassel och hinder när det gäller möjligheten att använda traditionella promenadvägar som en trist konsekvens. Det större perspektivet, att bygga sig närmre Norrköping, får väl framtiden utvisa hur det blir. Planerna när det gäller Albogadalen och Fullerstad verkar ju vara långt gångna. Ambitionerna att växa kanske inte i längden är helt okontroversiella. Söderköping som den lilla vänliga småstaden med en harmonisk utbyggnad, huvudsakligen av småhusbebyggelse och villor, kan snabbt ändra karaktär. Viljeinriktningen här är otydlig.

Ett problem som också blir alltmer uppenbart är att underskotten är svåra att komma tillrätta med. Tydligen har den hittillsvarande majoriteten haft tankar om en rejäl skattehöjning för att komma tillrätta med problemen. Det låter överraskande klokt. Förvånande också med tanke på moderaternas traditionella inställning i skattefrågan. Men man bör väl ha lite is i magen och vänta in vad som blir besluten i riksdagen när det gäller statsbidrag till kommuner och landsting. Partierna och rikspolitikerna – oavsett partifärg –  var ju i valrörelsen rätt generösa med löften om att satsa på kommunerna.

Hur som helst, ordningen är återställd i Sörping. Det lär väl åtminstone ledarkommentarerna på NT:s ledarsida belåtet konstatera. För egen del kan jag konstatera att vänsterpartiets förutsättningar efter valframgången, att bedriva en konstruktiv opposition kommer att bli bättre. Vi lovar inte guld och gröna skogar, men väl att komma med goda förslag som främjar jämlikhet och alla människors lika värde. Vi kommer inte heller att tveka när det gäller att kritisera förslag som ökar ojämlikheten eller urholkar demokratiska värden som öppenhet och meddelarfrihet.

// Björn Grip    

// Björn Grip    

Uppdaterades: 12 okt 2018