Sveriges ekonomi går bra, men det är långt ifrån alla som får ta del av det. Under lång tid har klyftorna ökat. Trots det är den här regeringen inte beredd att vidta de åtgärder som krävs för att på allvar minska orättvisorna och få ett samhälle som fungerar bättre för alla.

Sveriges ekonomi går bra, men det är långt ifrån alla som får ta del av det. Under lång tid har klyftorna ökat. Trots det är den här regeringen inte beredd att vidta de åtgärder som krävs för att på allvar minska orättvisorna och få ett samhälle som fungerar bättre för alla.

Inkomstskillnaden mellan vanliga löntagare och makteliten är större än någonsin. Vd:ar på svenska storföretag tjänade 66 gånger mer än en undersköterska år 2015. Makteliten som helhet tjänar 22,7 gånger mer än en undersköterska som jobbar heltid i en kommun.

I vårt Sverige är det en självklarhet att de som har mest bidra mer. Vi måste bort från dagens skattesystem som är riggat för de rika. I dag gynnas den som har egendomar och inkomster från annat än arbete. Det är helt skattefritt att ärva, att få gåvor och att äga dyra saker.

Det har aldrig funnits fler svenska miljardärer än i dag och de är dessutom rikare än någonsin. Samtidigt är det många, många pensionärer som tvingas leva på en för låg pension. Alldeles för många föräldrar har inte råd med någon ny vinterjacka till barnen trots att den gamla är för liten. Sverige har blivit ett land med stora klyftor. Ett land där de rikaste drar ifrån oss andra. Så kan vi inte ha det.

Vi har dessutom en välfärd som går på knäna. Dina och mina skattepengar ska gå till en vård och omsorg som både levererar vård efter behov och till löner som går att leva på. Inte till vinster i privata fickor. Det är vår tur nu.

Därför finns det några områden där vi ser att ordentliga steg måste tas för att få ska få en ekonomi för alla och inte bara några få.

Bostäderna
I dag gynnas den som äger sin bostad på en rad olika sätt. I praktiken kan man säga att den som bor i hyresrätt är med och betalar för ägda villor och bostadsrätter. Det måste bli ett slut på att boende i Danderyd och Lidingö gör enorma ränteavdrag på sina stora villor och samtidigt lyfter ytterligare avdrag för nykaklade kök, byte av bubbelbadkar och gräsklippning. Hyresgästerna drabbas samtidigt av dyra lyxrenoveringar och högre hyror.

Tryggheten
Under en lång rad år har den ekonomiska tryggheten minskat genom att den som behöver våra försäkringssystem har fått allt lägre ersättning jämfört med utvecklingen av priser och löner. Den som blir sjuk eller arbetslös halkar också efter eftersom de inte fick ta del av jobbskatteavdragen som de borgliga partierna införde. Om man drabbas av sjukdom och inte kan arbeta, eller om man förlorar jobbet för att företaget man jobbar på flyttar verksamheten utomlands, då ska man inte också straffas med en högre skatt.

Välfärden
De fyra högerpartierna sänkte skatten med 140 miljarder under sin tid i regeringsställning. Därför har vi en välfärd som efter år av urholkning i dag på många sätt går på knäna. Ska vi kunna finansiera den välfärd som behövs för ett jämlikt och rättvist samhälle där medborgarna känner sig trygga behövs mer än fagra löften. Det kommer i längden inte att gå att bedriva en solidarisk politik med ett osolidariskt skatte­system. Det behövs finansiering i form av högre skatter för de som har allra mest.

Stopp för vinstjakten
Vinstjakten i välfärden är en fråga som tydligt handlar om vägval, om vilket sorts Sverige vi ska ha. Den gemensamma välfärden är ett fundament i den svenska modellen. Alla ska ha samma chans, det är behoven som ska bestämma platsen i kön. Du ska vara trygg med att ditt barn, liksom alla andra barn, får en bra skolgång och rättvisa betyg, att du får plats på förlossningen för att föda och att någon tar hand om mormor och ser till att hon har det bra.

Skattesystemet
I dag gynnas den som har egendomar och inkomster från annat än arbete. Det är helt skattefritt att ärva, att få gåvor och att äga dyra saker. Vi vill ha ett skattesystem som är bra för alla, inte bara de rikaste. Det måste också bli ett slut på att Electrolux och Volvo betalar mindre i bolagsskatt mätt i kronor än vad blomsterhandeln på hörnet gör. Alla avdragsmöjligheter i bolagsskatten har gjort att småföretagen bidrar mer till vårt samhälle än vad storföretagen gör. Så kan vi inte ha det.

Rätt till heltid
Mer än en miljon personer, nästan var fjärde sysselsatt, arbetar deltid. Nästan 70 procent av dem är kvinnor. Varannan arbetarkvinna arbetar deltid och den vanligaste orsaken är att man inte hittat eller blivit erbjuden ett heltidsarbete. Deltid och otrygga visstidsanställningar gör att kvinnor har sämre inkomst än män. Även ersättning från trygghetsförsäkringar, pensioner och karriärutveckling påverkar. Vänsterpartiet vill därför att lagen om anställningsskydd ska ändras så att heltid blir norm. Anställningar på deltid på deltid ska kunna ingås bara om parterna kommer överens om det. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet – inte ett tvång.

Fasta jobb
Omkring 620 000 personer, 15 procent av de anställda, har någon form av tidsbegränsad anställning. Men för vissa grupper är andelen betydligt högre. Allra mest utsatta är unga kvinnor i arbetaryrken. Under de senaste åren har andelen som har den allra otryggaste formen av tidsbegränsad anställning, allmän visstidsanställning, ökat kraftigt. Anställningsformen allmän visstid infördes 2007 och innebär att arbetsgivaren inte behöver ange något skäl för att den anställde ska ha en tidsbegränsad anställning. Vänsterpartiet anser att tidsbegränsade anställningar behövs, till exempel vikariat eller provanställningar, men det ska krävas bättre skäl än bara det att arbetsgivaren föredrar det. Därför vill vi avskaffa anställningsformen allmän visstid.

Sextimmars arbetsdag
Sverige är redo för en ny frihetsreform. En reform som kommer att ge oss ökade möjligheter att få livet att gå ihop, göra oss friskare och göra att fler kan få jobba. Sverige är redo för sex-timmars arbetsdag. Den svenska normalarbetstiden har varit 40 timmar i veckan sedan 1973. Vänsterpartiet vill se en generell arbetstidsförkortning med målet om sex timmars arbetsdag. Det finns många anledningar att förkorta arbetstiden. Friskare personal, fler jobb och bättre balans mellan jobb och fritid är några

Uppdaterades: 08 okt 2017