Körkort – en fråga om jämlikhet. Blogg från Björn Grip
Körkort är en dryg utgift. Det kostar runt 500 kronor för 40 minuters övningskörning på bilskola. Många ungdomar, eller deras föräldrar får punga ut med femhundra spänn för både tjugo och trettio övningstillfällen a 500 kr och en sammanlagd kostnad som för många kan överstiga 20-tusen kronor för körkortsbeviset. Samtidigt är detta en helt nödvändig kompetens för att få anställning i många jobb. Häromsistens, när jag tittade på kommunens hemsida, såg jag att körkortet var ett krav för att kunna få jobba som vikarie eller på timmar inom kommunens vård- och omsorgstjänster under sommarsemestern. Och jag vet sen tidigare i mitt gamla jobb som studievägledare, att det är ett vanligt krav. Den som tvivlar kan gå in på arbetsförmedlingens hemsida och kolla jobbannonserna.Körkort är en dryg utgift. Det kostar runt 500 kronor för 40 minuters övningskörning på bilskola. Många ungdomar, eller deras föräldrar får punga ut med femhundra spänn för både tjugo och trettio övningstillfällen a 500 kr och en sammanlagd kostnad som för många kan överstiga 20-tusen kronor för körkortsbeviset. Samtidigt är detta en helt nödvändig kompetens för att få anställning i många jobb. Häromsistens, när jag tittade på kommunens hemsida, såg jag att körkortet var ett krav för att kunna få jobba som vikarie eller på timmar inom kommunens vård- och omsorgstjänster under sommarsemestern. Och jag vet sen tidigare i mitt gamla jobb som studievägledare, att det är ett vanligt krav. Den som tvivlar kan gå in på arbetsförmedlingens hemsida och kolla jobbannonserna.
Stefan Löfvén, statsministern, lyfte också detta problem, med dyra körkort som ett hinder för arbete, under förra valrörelsen. Han lovade att återkomma med en reform under mandatperioden. Hittills har det varit tunt med konkreta förslag. Dock ska sägas att vänsterpartiets Ulla Andersson lyfte frågan i samband med budgetdiskussionerna med regeringen förra våren. Om jag minns rätt mynnade det hela ut i en utredning som ska ta reda på om det kan vara en möjlighet för ungdomar att kunna ansöka om studielån för att genomföra körkortsutbildning.
Ulla Anderssons idé kan vara en väg, även om jag är rädd för att många ungdomar tvekar att ta studielån redan under gymnasieåren. Jag skulle önska ett betydligt mera radikalt förslag, nämligen att det skapades förutsättningar att erbjuda körkortsutbildning inom ramen för gymnasiekolan. Det skulle öka möjligheterna betydligt för ungdomar att bli anställningsbara och därmed deras chanser att komma ut i arbetslivet.
I väntan på att det händer något i regering och riksdag behöver man inte sitta med armarna i kors i en kommun, tycker jag. Därför skrev jag tillsammans med min fullmäktigekamrat, Malin Östh, en motion i frågan. Den mynnar ut i följande förslag:
Att kommunförvaltningen får i uppdrag att utreda följande:
– att gymnasieskolan tilldelas resurser för att köpa in ett mindre antal begagnade bilar som kan användas för mängdträning som stöd vid elevers körkortsutbildning,
– att gymnasieskolan organiserar och finansierar driften av bilarna, eventuellt i samband med ideella organisationer,
– att läxläsningsstöd ges vid inläsning av körkortsteorin, samt
– att ett antal stipendier beviljas elever som vill påbörja körkortsutbildning.
Idén bygger på att det finns människor i civilsamhället som är beredda att ta ett ansvar för att fungera som handledare för den mängdträning som körkortsaspiranten behöver skaffa sig. Detta är en nödvändighet för att kunna begränsa antalet dyra körkortslektioner. Många föräldrar har ju erfarenhet och övningskört när man ställt upp för sina egna ungdomar. Jag är övertygad om att det skulle vara möjligt att rekrytera ett antal handledare även för andra ungdomar, likaväl som det finns människor som ställer upp med läxläsningshjälp och som stöd på språkcaféer.
Jag hoppas också att det skulle vara möjligt att organisationer som Rotary, Lions och andra kan vara intresserade av att bidra, antingen genom att ta ansvaret för en övningsbil och försäkringar av denna, eller genom att inrätta stipendier för körkortssugna gymnasieungdomar.
Det skulle vara spännande att höra såväl vad dessa organisationer har att säga, liksom de engagerade människor som bidragit med ideella instatser, inte minst i det viktiga integrationsarbete som Söderköping har blivit känt för nationellt. Visst finns ni därute, som vill bidra för att stödja ungdomar att bli lättare anställningsbara genom att ta körkort!
Björn Grip