Styrning av städning i vårdlokaler, aktuell debatt i landstingsfullmäktige februari 2015. Blogg från Malin Östh

250px-Stethoscope-2Landstingets revisorer har granskat hur städningen fungerar i landstingets vårdlokaler och presenterar sina resultat och slutsatser i en aktuell rapport. Rapporten som bygger på intervjuer med personal ute i fyra av landstingets verksamheter innehåller mycket information och den bild som växer fram är problematisk.

Landstingets revisorer har granskat hur städningen fungerar i landstingets vårdlokaler och presenterar sina resultat och slutsatser i en aktuell rapport. Rapporten som bygger på intervjuer med personal ute i fyra av landstingets verksamheter innehåller mycket information och den bild som växer fram är problematisk.

Den personal som städar landstingets vårdlokaler idag är kompetent och duktig på sitt jobb, kritiken som framkommer i rapporten rör inte städpersonalen och ifrågasätter inte deras kompetens, tvärtom, kritiken handlar istället om hur städningen organiseras. Tre av fyra tillfrågade avdelningar är missnöjda med städningen så som den är organiserad idag. Vårdenhetscheferna, som är de som har det övergripande ansvaret för städningen, vill ha en annan organisering.

Städningen i landstinget är idag organiserad utifrån en köp-sälj modell. Den bedrivs inte i egen regi utan är utlagd på entreprenad. Städningen upphandlas avdelningsvis, vårdenhetschefen är ansvarig för inköp av städning och bestämmer vilken städfrekvens som avdelningen ska ha. Basutbudet är städning fem dagar i veckan, en gång per dag. Avdelningen kan välja att köpa till ytterligare städning, vilket är något som landstingsledningen ofta lyfter fram, men flera vårdenhetschefer påpekar att även om viljan finns så sätter ekonomiska realiteter gränser.

I rapporten framkommer ett inbyggt problem med begränsad flexibilitet. Nuvarande system bygger på förbeställd, planerad städning där avdelningen upphandlar en viss mängd städning per vecka. Men mycket kan hända under en vecka, mycket kan hända under en dag som gör att ytterligare städning behövs. Patienter kan t ex kräkas eller blöda kraftigt även efter det att städpersonalen städat och lämnat avdelningen eller någon kan skrivas ut på eftermiddagen efter avslutad städning, vilket betyder att sängen ska bäddas om och rummet städas. Kort och gott – all städning kan aldrig bli planerad städning. Flera av de tillfrågade säger i rapporten att det egentligen skulle behövas städning flera gånger om dagen för att det skulle vara optimalt. Forskning visar också att de landsting som har en lägre förekomst av vårdrelaterade infektioner har en frekvent kvalificerad städning. Så frekvens och flexibilitet är viktiga faktorer.

En annan viktig faktor är kommunikation och kunskapsutbyte. I rapporten framkommer en brist på kommunikation och en brist på samhörighet mellan personalen på avdelningen och entreprenörens städpersonal. Tillfrågade på avdelning beskriver hur det kan vara svårt att få genomslag för utbildning och information hos entreprenörens personal. Vårdteamet och städpersonalen finns alltså tillsammans på avdelningen men jobbar idag inte tillsammans. SKL lyfter gemensamma riktlinjer och en förankring av hygienrutiner hos samtliga personalkategorier som en framgångsfaktor för att motverka vårdrelaterade infektioner. Kommunikation, teamarbete, frekvens och flexibilitet är alltså alla viktiga pusselbitar.

I den revisionella bedömningen i slutet av rapporten lyfter revisionen tänkbara åtgärder. De åtgärder man föreslår är mer kontroll, mer uppföljning, mer klagomålshantering och mer adminstration. Mer styrning är alltså det som revisionen tror är lösningen.

Men man kan ställa sig frågan om det är bristande styrning som är själva problemet? Det finns redan idag flera system för styrning; Fixa och Synergi är två av dem. Utöver det finns FM Centrum som har i uppdrag att följer upp den upphandlade städningen.

Vänsterpartiet anser istället att problemet är organisatoriskt. Landstinget har idag en organisationsmodell som leder till för låg städfrekvens, bristande flexibilitet och brist på kommunikation och vi vill därför se tydliga politiska åtgärder som vågar hantera det här som en organisationsfråga, inte en styrningsfråga.

Vi vill ersätta dagens köp och sälj modell med en integrerad städverksamhet som drivs i egen regi. En städverksamhet där städpersonal och vårdpersonal arbetar flexibelt utifrån avdelningens behov, tillsammans, som delar av ett och samma team.

// Malin Östh

 

 

Kopiera länk