LOV eller inte LOV – det är frågan. Blogg från Malin Östh
Söderköpings Kommun har tagit beslut om att införa LOV. LOV betyder lagen om valfrihet. I Söderköpings kommun kommer införandet av lagen innebära att det blir möjligt för privata företag att starta verksamhet inom hemtjänstområdet. Den kommuninvånare som beviljats hemtjänst ska när lagen trätt i kraft kunna välja så kallad utförare. Valfriheten för kommuninvånaren ligger alltså i möjligheten att välja om det ska vara kommunens hemtjänst eller företag x som kommer för att till exempel städa eller leverera mat.
Lagen om valfrihet. Namnvalet är ingen slump, utan troligt är att lagen heter som den heter för att det har en positiv klang. Valfrihet låter trevligt men valfriheten och mängden aktörer betyder mycket lite i sig och säger ingenting om kvaliteten.
För att valfrihet ska vara så där positivt som det låter krävs att vi som ska välja kan göra genomtänkta och välgrundade val. Vi måste ha tillgång till information, vilket inte är det samma som reklam. Vi måste också orka och vilja samla in informationen, processa den och sedan göra vårt val.
I en valsituation inom välfärdsområdet tillkommer de speciella förutsättningar som råder just här. Att behöva hjälp i hemmet kan inte liknas vid behovet av en ny elleverantör. Att ta emot hjälp hemma kan för vissa vara odramatiskt men för andra kan det vara svårt, integritetskränkande till och med. LOV: ens förespråkare menar att kommuninvånarna sorterar bort de dåliga utförarna genom att ”rösta med fötterna”. Den som inte är nöjd med en utförare byter. Det är ytterst tveksamt om det faktiskt fungerar så. Det krävs mycket för att jag ska ifrågasätta den som hjälper mig i hemmet. Jag befinner mig, även om jag i sammanhanget kallas för kund, i en beroendesituation vilket gör det svårt att ifrågasätta och kritisera och troligtvis ännu svårare att säga upp någon och byta utförare, med allt vad det innebär.
Jag har tidigare bloggat om kundbegreppet, som jag inte tycker hör hemma inom vissa områden; offentlig sektor till exempel. Lagen om valfrihet är tydligt präglad av ett affärstänkande och omges av många ord och begrepp som ger fel signaler. Här finns ord som kundvalssystem, affärsmöjligheter och leverantör. Lagens förespråkare tycker också om att använda ordet ”tilläggstjänster” och menar då att de privata företag som utför hemtjänst även ska kunna erbjuda/sälja sådant som idag inte faller under hemtjänst och alltså inte är subventionerat. Om jag ”köper till” något extra, gräsklippning till exempel, måste jag stå för den kostnaden själv, men jag får använda rut-avdrag.
Köpta tilläggstjänster med rut-avdrag är inte det samma som kvalitetsförbättring. Köpta tilläggstjänster med rut-avdrag är istället bara ytterligare ett uttryck för den totala oviljan att hålla ihop samhället.
Mångfalden kan i sig inte vara målet – kvalitetssäkringen borde istället vara det centrala. Att jobba för bättre kvalitet behöver inte betyda att vi måste gå omvägen via marknaden. Vi kan göra mycket genom kvalitetsförbättringar och satsningar i egen verksamhet. Kvalitet ska vara något grundläggande, till för alla. Inte något du kan köpa till, med rut-avdrag, om du har råd. Välfärden ska byggas ut, inte monteras ned till ett minimum.
// Malin Östh