SVERIGES KOMMUNER BEHÖVER FÖRUTSÄTTNINGAR ATT KLARA VÄLFÄRDEN
Ojämlikheten i Sverige har ökat sedan mitten av 1980-talet
samtidigt som välfärdens finansiering urholkats. En viktig orsak till detta är hur det svenska skattesystemet utvecklats.
Sverige omnämns fortfarande från högerhåll slentrianmässigt som ett högskatteland men verkligheten ser annorlunda ut. Skattekvoten (skatteintäkternas del av BNP) har sänkts radikalt; från 49,8 procent 1990 till 42,1 procent 2022. Det motsvarar ca 440 miljarder kronor i mindre skatteinkomster varje år.
Vänsterpartiets budgetmotion som presenterades av Nooshi Dadgostar och Ali Esbati i november innehåller den politik som krävs för att klara en långsiktig finansiering av välfärden.
Så här sa Nooshi när budgeten presenterades:
”Sverige står inför en lågkonjunktur. Hur vi hanterar den kommer sätta spår i vilket samhälle vi blir. Vänsterpartiet vill att krisens bördor fördelas rättvist. Det gör vi genom att i vår budget skjuta till de resurser välfärden behöver så att det inte blir några neddragningar i vård, skola och omsorg. ”