Jag har under det senaste halvåret engagerat mig lokalt i styrelsen för PRO. Det är trevligt, många nya människor har jag lärt känna och fördjupade insikter i äldres, inte minst ensamstående kvinnors, villkor har jag fått.
En sak som som PRO kämpar för, är att höja bostadstillägget för människor med låga inkomster. Möjligheten att erhålla bostadstillägg är en viktig reform som har funnits ganska länge. Tyvärr har nivån varit i stort sett stillastående sedan 2005, något som PRO försöker ändra på i kontakterna med regeringen. Trots allt är detta tillskott något som faktiskt täcker merparten av bostadskostnaderna för låginkomsttagare i många kommuner. Mer bekymmersamt är att många, närmare bestämt 119-tusen personer av drygt 300-tusen berättigade, inte ansöker om dessa medel. Varför? Ja, det vet man inte på pensionsmyndigheten. Det antas att skälen kan vara dels okunskap, dels att man tycker det är besvärligt och delvis också att man tycker att har man klarat sig hela livet utan att vara beroende av samhällsstöd så vill man kunna göra detta även om man är en fattig pensionär.
Människor ska naturligtvis inte tvingas till att söka stöd, men samtidigt är det viktigt att markera att detta är en rättighet och ett stöd, inte minst för ensamstående kvinnor, som har fått en betydligt sämre ekonomi efter makens frånfälle. Okunskap om möjligheten till bostadstillägg eller rädsla för krångel när man söker, får inte vara ett skäl till att man ska gå miste om upp till 5000 kronor i månaden. Jag vet, efter kontakt med Pensionsmyndigheten, att man där ser detta som ett problem. Myndigheten försöker också via PRO och Sveriges kommuner och landsting, SKL, att få till stånd ett samarbete för att hjälpa berättigade personer till detta stöd.
Jag och min fullmäktigekollega, Malin Östh, skrev en motion i frågan i våras, en motion som kommer upp på nästa fullmäktige nu i oktober. Häromdagen damp handlingarna till mötet ner i mailboxen. Döm om min förvåning när svaret från den styrande majoriteten är ett blankt avslag. Motivet är att; ”eftersom stödet är en statlig angelägenhet finns det ingen anledning för kommunen att befatta sig med detta”.
Jag noterar att den politiska ledningen i Söderköpings kommun visar ett bristande intresse för äldre människors ekonomiska villkor. Åtminstone när det gäller att hjälpa till med att sprida information om de statliga stödformer som faktiskt finns. Lita på att jag som vänsterpartist kommer att göra allt jag kan för att informera mina PRO-kamrater om denna inskränkta inställning hos den styrande moderata och socialdemokratiska ledningen.