Kortsiktigt tänkt av regionstyrelsen.. Blogg från Björn Grip
Det verkar som att regionstyrelsens majoritet inklusive moderaterna har bestämt sig. Vårdcentralen i Söderköping kommer med stor sannolikhet att avvecklas från och med den första april. Vilka möjligheter som de 7700 listade patienterna har att då få vård står skrivet i stjärnorna. Som påpekats från flera håll är den konsekvensanalys som till slut har genomförts, ytterst knapphändig när det gäller detta. En hänvisning till regelboken, som säger att alla vårdcentraler är skyldiga att ta emot de patienter som vill bli listade, är en skrivbordsprodukt som knappast håller i verkligheten. Den privata vårdcentralen, A&O (ansvar och omsorg) och dess ledning, har visserligen sagt att mellan 4-6-tusen ytterligare patienter ska man kunna ta emot. Det återstår ju att se, och det förutsätter att den privata vårdcentralen lyckas rekrytera ytterligare personal, främst läkare. En läkare har man lyckats rekrytera, från Valdemarsviks vårdcentral. Det innebär att Valdemarsvik åderlåtits, samtidigt som regionledningen uppenbarligen hoppas att en del patienter som idag finns på Söderköpings vårdcentral, men bor i Ringarum eller Gusum, väljer att lista om sig till Valdemarsvik. Ett realistiskt scenario är alltså att Valdemarsvik har färre doktorer men fler patienter om några månader. Vad det får för konsekvenser för arbetsmiljön på vårdcentralen i Valdemarsvik går bara att sia om. Men nog skulle jag vara orolig och agera, om jag satt i ansvarig ställning, även som kommunpolitiker, Erland Olausson.
Varför läggs då Söderköpings vårdcentral ned? Det handlar om ekonomi, skriver NT, i lördagens ledare, och citerar centerns Göran Gunnarsson: ”Vi har låtit medborgarna i andra delar av östra Östergötland betala länge nog även för Söderköpings primärvård…”
Men ursäkta Göran Gunnarsson, det är väl inte så konstigt att vårdcentralen går med förlust? När en ny vårdcentral etableras, och kraftfullt marknadsför sig så måste man räkna med att färre patienter listar sig på den närmaste vårdcentralen, d v s den offentligt drivna. Därmed minskar intäkterna med kort varsel, medan möjligheterna att anpassa kostnaderna tar betydligt längre tid. Med varsel och uppsägningstid får man räkna med nio månader! Och på vilken nivå ska man lägga sig? Det har inte varit självklart att antalet listade skulle sjunka från 14-tusen till 8-tusen. Alldeles oavsett är det i stort sett omöjligt att snabbt anpassa kostnaderna till sjunkande intäkter. Och att göra kostnadsnedskärningar med ”marginal” innebär med stor sannolikhet att såväl tillgänglighet för patienter försämras, som att arbetsmiljön för medarbetarna blir bristfällig.
Nog är det rimligt att det skulle finnas en ekonomisk buffert för att klara den här typen av radikala förändringar som en nyetablering inom primärvården i en kommun innebär. Självklart borde såväl närsjukvårdsdirektör som förtroendevalda kunna förutse den här utvecklingen, i synnerhet som nyetableringen av den privata vårdcentralen skedde i en situation då flera erfarna primärvårdsläkare nyligen lämnat den offentligt drivna vårdcentralen och gått i pension.
Nedläggningen av vårdcentralen i Söderköping innebär ett nederlag för idén om det fria vårdvalet. Men framförallt innebär det en försämrad primärvård för Söderköpings befolkning, med sämre tillgänglighet alternativt omständiga och dyra sjukresor för många sköra och multisjuka äldre människor.
// Björn Grip