Björns blogg

Björn Grip är igång och bloggar i NTs digitala tidningsversion

Välkommen till Björn Grips nya blogg som du kan läsa på NT´s digitala tidning, vi försöker följa Björns bloggande även på vår hemsida, nedan ser du dom första blogginläggen från Björn.

Bygg inte i Brunnsparken – Fyrtio namn i timmen

Det finns lägen då man ska ändra uppfattning! Det är en erfarenhet som jag bittert har fått erfara i det politiska livet. Den gången gällde det ”kampen om Vrinnevisjukhuset”, eller som vi i den dåvarande landstingsmajoriteten sa: ”omstruktureringen av sjukhusvården”. Även om vårt förslag var väl avvägt och inte alls den dramatiska nedsabling av akut- och specialistvård som motståndarna ville göra gällande så förlorade vi matchen. En framgångsrik partikamrat i ett annat landsting påpekade mycket riktigt:

– Det gäller inte enbart att ha rätt i en demokrati, det gäller faktiskt också att rätt, det vill säga att få människor med sig. Och det är detta som gör demokratin till den minst dåliga beslutsformen som hittills har funnits i historien.

Idag, måndag hade jag tillfälle att vara ute i vår lilla stad en timma och argumentera emot bygget i Brunnsparken. Det var inga svårigheter att få fyrtio personer att skriva på protestlistorna under denna eftermiddagstimma. Och jag var inte ensam ute på stan med listor! Vi fortsätter!

Jag tror att Magnus Berge riskerar väldigt mycket i Söderköping om han håller fast vid sin uppfattning; nämligen, att delar av Brunnsparkens mark ska säljas och bebyggas med bostadsrätter. Och om det dessutom blir ett trixande med delegation till tjänstemän i sommar så att inte Bygg- och miljönämnden får ta ställning till ett eventuellt bygglov, då kan det leda till folklig ilska, med konsekvenser också i valet.

         2014 juni

Klyftor mellan stad och land

Under min studietid i Stockholm i slutet av 60-talet spelade jag fotboll med Värtans IK, ett lag med stark lokal förankring i Hjorthagen. En av lagkamraterna hette Tony, en gudabenådad talang, uppvuxen i Hjorthagen, draftad av Djurgården, men tyvärr alltför lik Nacka inte enbart som fotbollspelare utan också i andra sammanhang. Jag minns Tonys nyfikenhet på mitt liv när vi började umgås, såväl som student boende på Studentbacken vid Gärdet som varande en landsbygdskille från Skåne. Jag ska aldrig glömma hans förvåning när han förstod att jag verkligen vuxit upp på landet. Jag blev i hans ögon verkligen exotisk.

Men det var en positiv nyfikenhet, i motsats till den nedlåtenhet som alltför ofta idag vidlåder kommentarer om människor som bor på landet. Det gäller fördomar om att människor på landet har låg utbildning som man antar beror på lägre begåvning. Man antar att eftersom man inte haft tid eller råd att resa så har man snäva referensramar och därför blir inskränkt. Och sen är det ju det där med dialekten…

Göran Greider skriver tänkvärt i en ledare om ”Det nya föraktet för landsbygden” i ETC den 4 juni där han skriver om vänsterradikaler på Södermalm, som talar nedsättande om allt som smakar landsort och glesbygd….

– och när jag hör dem prata inser jag att de inte ens förstår att de är fulla av förakt, skriver han.

Föreställningen, skriver han, bland denna förment radikala medelklass i storstaden är ”att människor på landet består av varghatande äldre män som dessutom hatar kvinnor och invandrare…och röstar på Sverigedemokraterna. Och hans förklaring till denna politiska utveckling, som ju är reell, är att partier som centern och socialdemokratin, med tidigare förankring på landsbygden, har tappat intresset för landsbygdens frågor. Det parti som är bäst på dessa frågor är troligen vänsterpartiet, fortsätter han. Det gäller kunnande och politiska förslag när det gäller skogsbruk, det gäller industrierna på bruksorterna, och det gäller maten, lantbrukets och fiskets villkor, inte minst för skärgården här i Östergötland, där man måste vara en mycket kreativ mångsysslare för att klara av att överleva året runt.

Jag önskar att de som vistas på landet och i skärgården, nu när semestern och sommaren kommer, visar samma positiva nyfikenhet som Tony visade mig när vi blev kompisar på Hjorthagen för sådär en 45 år sedan. Och att alla visar respekt för varandra med medvetenhet om att vi alla är beroende av varandra – oavsett om vi bor i storstad, mindre samhällen som Söderköping eller rentutav befinner oss på Linderödsåsens bokskogsbeklädda sluttningar i Mittskåne.

Rädda Brunnsparken

SÖDERKÖPING 

Det jag vill skriva om här har oftast med Söderköping att göra, där jag bor, verkar och engagerar mig. Just nu handlar det om att bevara Brunnsparken intakt. För icke Söderköpingsbor vill jag berätta att Brunnsparken är en grön oas i anslutning till Söderköpings Brunn.

Nu vill den styrande borgerliga alliansen sälja mark till Riksbyggen för att detta bolag ska kunna bygga bostadsrätter i parken. Två fyravåningshus, med, sannolikt, mycket fina (och dyra) lägenheter i en naturskön omgivning. Den tänkta målgruppen är välbeställda lite äldre människor som vill sälja sina hus och därmed har råd att betala.

Mot detta har många människor i Söderköping protesterat. Just nu cirkulerar namnlistor i stans affärer, och insamlingen går bra. Det går även att protetera på nätet – Namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=8884 – eller leta upp den öppna gruppen ”Rädda Brunnsparken” på Facebook.

Ett trivsamt sätt att  opinionsbilda kan vara att ta med sig en kaffekorg och slå sig ner i gräset för en picknick tillsammans med andra i Brunnsparken klockan 10 på fredag 6 juni, Svenska flaggans dag…förlåt, Nationaldagen. Där ges det självklart också möjlighet att skriva på listorna, förhoppningsvis till musik och sång! Ett insamlingsresultat med 2000 namn borde bli svårt för den borgerliga majoriteten att negligera. Gör man det är det säkert ännu fler som byter parti i höstens kommunalval om tre månader.

Insamlingen avslutas den 16 juni för att överlämnas till Magnus Berge, kommunstyrelsens ordförande, vid nästa kommunfullmäktige 18 juni, då frågan kommer att avgöras.

Björn Grip

Kopiera länk