När de stora avregleringarna började genomföras i Sverige gjordes de utifrån en argumentationslogik som lovade att det skulle bli bättre. Det skulle bli billigare, bättre kvalitet, större utbud och en ökad valfrihet. Idag lyfter avregleringens förespråkare inte samma argument. Idag talar man inte längre om att det blir billigare, helt enkelt för att det inte blev billigare.

När de stora avregleringarna började genomföras i Sverige gjordes de utifrån en argumentationslogik som lovade att det skulle bli bättre. Det skulle bli billigare, bättre kvalitet, större utbud och en ökad valfrihet. Idag lyfter avregleringens förespråkare inte samma argument. Idag talar man inte längre om att det blir billigare, helt enkelt för att det inte blev billigare.

Ett annat retoriskt grepp som användes när man började diskutera att avreglera välfärden var att utmåla offentlig sektor som en tärande sektor som inte drevs kostnadseffektivt. Det offentliga beskrevs som ett offentligt monopol som skulle ersättas med en konkurrensutsatt marknad. Marknaden skulle öppna upp för många fler aktörer, särskilt de små. Idag lever vi med ett slags facit som avslöjar hur det faktiskt blev; två stora bolag dominerar den privata delen av äldreomsorgen; Carema Care och Attendo Care, som båda ägs av riskkapitalbolag, står tillsammans för ungefär halva den privata marknaden. Ett kritiserat offentligt monopol håller alltså på att ersättas av ett annat slags monopol.

2009 tog de privata aktörerna i välfärden ut 8 miljarder kronor i vinst, vilket är 8 miljarder som lämnar en sektor som sedan länge drivs med sparkrav och minskade resurser. 8 miljarder kronor motsvarar 20 000 nya jobb. Attendo Cares VD hade 2010 en årslön, med bonus, på 4,9 miljoner kronor.

Det finns oroväckande lite forskning kring avregleringens konsekvenser, de rapporter som kommit på senare år pekar dock entydigt på att avregleringen inte gett önskat resultat. Välfärdsforskare konstaterar i antologin ”Konkurrensens konsekvenser” att konkurrensutsättning av välfärdstjänster varken inneburit högre kvalitet eller kostnadseffektivitet. Något som mycket sällan tillåts finnas med i debatten eller vid beslutsfattande.

I Norge har man en lagstiftning som reglerar vinstuttag bland friskolorna, lagen bygger på att vinsten ska återinvesteras och gå tillbaka till verksamheten. Kan Norge reglera kan också vi. Att låta skattemedel som är tänkta att finansiera vår gemensamma välfärd försvinna ut ur pressade verksamheter för att istället gå till bonussystem eller för att placeras i skatteparadis är inte rimligt. Privata aktörer får gärna finnas men vinstuttaget måste regleras.

 

Malin Östh / vice ordförande

Vänsterpartiet Söderköping

Uppdaterades: 14 okt 2012