Björns blogg

Afghanistan – Hell no we won´t go

Frågan om att skicka svensk trupp till Afghanistan kan bli besvärligare än vad utrikesminister Carl Bildt och försvarsminister Sten Tolgfors har tänkt sig. Det visar sig att många yrkesmilitärer tackar nej till ”erbjudandet”. Och det är inte så konstigt. Den ”mission” som påstås vara påbjuden av FN lyser med sin frånvaro i Afghanistan. Det är istället Nato och USA som syns, såväl med sina symboler som i verkligheten med sina trupper, sitt materiel, sin ledning. 

Frågan om att skicka svensk trupp till Afghanistan kan bli besvärligare än vad utrikesminister Carl Bildt och försvarsminister Sten Tolgfors har tänkt sig. Det visar sig att många yrkesmilitärer tackar nej till ”erbjudandet”. Och det är inte så konstigt. Den ”mission” som påstås vara påbjuden av FN lyser med sin frånvaro i Afghanistan. Det är istället Nato och USA som syns, såväl med sina symboler som i verkligheten med sina trupper, sitt materiel, sin ledning. 

Syftet med kriget är synnerligen otydligt – först gällde det att jaga bort Al Quaida, därefter att hindra Talibanstyre, sedan att förhindra nedläggning av flickskolor och inrätta ett demokratiskt styre. Det är mycket tveksamt om dessa olika mål går att uppnå med militära medel, i synnerhet som det vid ett flertal tillfällen har ”råkat” komma civila människor i vägen för amerikansk eller Natoledd eldgivning. Oskyldiga människor har mist livet, torterats, fått sina liv och hem förstörda.

Kharzairegimen är korrupt och i praktiken är kriget en följd av ett maktspel där USA försöker balansera indiska och pakistanska intressen som står mot varandra. Det gäller att geopolitiskt behärska viktiga transportleder. Det gäller för oljan i Kaukasus till Indiska oceanen och droghandeln från den gyllene triangeln i gränstrakterna mellan Kambodja, Burma och Thailand till Turkiet för vidare befordran till den lukrativa europeiska marknaden.

Inte är det rimligt att svensk trupp ska medverka i detta kaos med dess oklara målsättningar. Dessutom har försvarsmakten haft den dåliga smaken att kräva av sina anställda att skriva på anställningsvillkor som är väldigt oklara. Ingenting om hur ofta eller hur länge utlandstjänstgöringen varar, inget om risktillägg, ingenting om försäkringar. Ur facklig synpunkt helt oacceptabelt, vilket också officersförbundet markerat.

Intressant och glädjande är att många yrkesofficerare och andra anställda helt enkelt inte skriver på. En betydande minoritet låter bli att svara eller så svarar man nej. Det är ett modigt beslut! Risken är stor att man får avsked och kastas ut i arbetslöshet. Ändå har man bestämt sig för att säga nej.

Och det är ett anständigt beslut. Det är inte rimligt för svenska soldater att åka till Afghanistan och bedriva ett ställföreträdande och orättfärdigt krig för USAs maktpolitiska strävanden. Det är också ur facklig synpunkt oacceptabelt att riskera livet utan att veta konsekvenserna. Förutom sorgen, vad händer med tryggheten för nära och kära om ”jobbet” har en dödlig utgång eller leder till livslång invaliditet? Det är dags att ta upp en gammal paroll från Vietnamkrigets dagar: ”Hell no, we won´t go!”

Björn Grip (v)

Kopiera länk