För några veckor sedan hade jag nöjet att här på biblioteket, i Söderköpings föreläsningsförenings regi, lyssna på barnläkaren Henry Ascher från Göteborg. Han talade sakkunnigt om flyktingungdomarnas situation och villkor. Eftersom han själv är född av judiska föräldrar som med nöd och näppe klarade sig undan och fly från ett nazistiskt Wien fanns den personliga erfarenheten med som en fond till en strikt vetenskaplig föreläsning om vad som händer med barn på flykt.

För några veckor sedan hade jag nöjet att här på biblioteket, i Söderköpings föreläsningsförenings regi, lyssna på barnläkaren Henry Ascher från Göteborg. Han talade sakkunnigt om flyktingungdomarnas situation och villkor. Eftersom han själv är född av judiska föräldrar som med nöd och näppe klarade sig undan och fly från ett nazistiskt Wien fanns den personliga erfarenheten med som en fond till en strikt vetenskaplig föreläsning om vad som händer med barn på flykt.

Han betonade de möjligheter som ett hälsofrämjande flyktingmottagande betyder för att läka de trauman som många flyktingungdomar bär på. Säkerhet, trygghet och förutsägbarhet var de tre ledord som han lyfte fram för ett bra integrationsarbete. I det perspektivet är det olyckligt om uppehållstillstånden blir tillfälliga och inte permanenta, var Aschers något torra konklusion.

Situationen för flyktingungdomar har också uppmärksammats av nyhetsmedia häromdagen. Polisen i Göteborg och Västerås slog larm om att några hundratal afghanska flyktingungdomar nu är bostadslösa och lever i total otrygghet dag för dag. Dessa blir då ett lätt offer för knarkförsäljare och andra kriminella, och man tvingas själv in i kriminalitet för att få tak över huvudet. Även prostitutionen har ökat bland den här gruppen flyktingungdomar.

Vår egen lokaltidning rapporterade också så sent som i dag, 15 december, om  flyktingungdomar som utnyttjas för svartjobb som städare under nätterna till minimal betalning.

Här i Söderköping har flyktingmottagandet hittills fungerat förhållandevis väl. Inte minst tack vare engagerade frivilliga som ställt upp med stöd vid läxläsning, svenskträning med mera, människor som varit gode män och kontaktpersoner för en symbolisk ersättning, något som nu har upphört. Många har dock fortsatt att vara goda vänner och trygga vuxenkontakter och också upplåtit sina hem när det behövts.

Nu är risken stor att civilsamhället får spänna musklerna och försöka göra ytterligare insatser. Detta eftersom kommunen från och med 15 februari nästa år har sagt upp de 18 flyktingungdomar som bor i Väduren, en barack bakom Willys på Hamraområdet. Vad som ska ske är oklart, men formellt är beskedet att eftersom man nu har fyllt arton år så har kommunen inget ansvar längre för deras situation, oavsett om man fått uppehållstillstånd, oavsett om man går i skolan eller försöker skaffa jobb. Prata om att spä på otrygghet och ovisshet.

Vänsterpartiet tar upp detta i en interpellation vid nästkommande fullmäktige, onsdagen den 19/12, kl 13. Oavsett vad svaret blir kan man inte med bästa vilja i världen påstå att denna ytterligare osäkerhet beträffande boendet utöver ovissheten beträffande uppehållstillstånd är ett hälsofrämjande flyktingmottagande. Låt oss hoppas att ovissheten inte knäcker ungdomarna så att man i förtvivlan tar sitt liv eller hamnar i drogberoende och kriminalitet.

Det kan finnas anledning att avslutningsvis påminna om vad som står i paragraf 14.1 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter;

– Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse.

Uppdaterades: 15 dec 2018