Som relativt nybliven pensionär råkar man ut för krämpor. Därmed uppstår behov av mediciner och besök på vårdcentralen. Det kan ha sina sidor. Jag ska berätta om mina nyvunna erfarenheter.

Som relativt nybliven pensionär råkar man ut för krämpor. Därmed uppstår behov av mediciner och besök på vårdcentralen. Det kan ha sina sidor. Jag ska berätta om mina nyvunna erfarenheter.

För ett tag sedan drabbades jag av att min tumme inte fungerade som vanligt. Dessutom hade jag värk. Jag besökte vårdcentralens lättakut och fick tre minuter med en sjuksköterska. Det kanske inte behövdes mer. men håll med om att 200 kr då känns som en relativt lättförtjänad intäkt för Gerias ägare, förlåt, det heter visst A&O numera.  Timpengen blir ju 4000 spänn. Dessutom fick jag knappast något besked om vad som var problemet. Dock fick jag en åtgärdsrekommendation.

Nåväl,  jag hade väl kunnat stå ut med kostnaden om rekommendationen jag fick varit till nån nytta. Skaffa Panodil mot smärtan och kontakta en arbetsterapeut, här får du ett telefonnummer var beskedet. Jag ringde numret och möttes av en telefonsvarare som upplyste om att mottagningen endast var bemannad måndagar. Detta var en tisdag och jag undrade dystert om nån skulle lyssna av telefonsvararen om en vecka och då upptäcka mitt inspelade meddelande.

Glatt överraskad blev jag därför när en person ringde upp  redan på onsdagen. Detta vändes i besvikelse och efterhand irritation. Jag blev då klar över att numret jag fått av sköterskan på lättakuten gick till en privat utövare i Söderköping som lagt ner sin verksamhet och inte längre hade avtal med regionen.

Irriterad blev jag i synnerhet som jag vet att Rehab Öst, regionens sjukgymnast- och arbetsterapeutresurs, har en utmärkt verksamhet som dessutom ligger i den gamla landstingsdrivna vårdcentralen som ligger ett stenkast från där jag bor.

Jag tycker det är beklämmande att man har så dålig koll. Dessutom menar jag att det är principiellt tveksamt att man slentrianmässigt remitterar till en privat aktör och inte låter mig ta ställning till om jag önskar detta. Dåligt, tycker jag och överväger om jag ska ta detta vidare och klaga. I vart fall ska jag ta reda på telefonnumret till Rehab Öst, regionens rehabtjänst, och boka tid.

När det gäller den andra delen av rekommendationen som jag fick på Gerias, förlåt A&O, lättakut; Panodil-piller mot smärtan, så är det väl inget större problem för mig ännu, att skaffa pillren och ta mig till det numera Euroapothea ägda Apoteket på Fix-området.

Men det är det för andra äldre människor som har större besvär än jag. Detta framgick med all önskvärd tydlighet när vi hade månadsmöte i PRO-föreningen. Många vittnade om vilka besvär och ökade kostnader som blivit fallet när Haga apoteket lagts ned. Vi tog därför ett skarpt uttalande mot nedläggningen som också skickades till ledningen för Euroapothea.

Jag var positivt överraskad när vi inom två veckor faktiskt fick ett svar. Svaret var emellertid inte upplyftande. Där gavs beskedet att det inte är möjligt att återöppna Apoteket vid Hagatorget på grund av brist på farmaceuter, och man ansåg sig inte heller kunna ordna med ett utskänkningsställe på ”Trollet”, tempoaffären där många äldre som bor centralt i stan brukar handla. Detta var en besvikelse även om det inte var helt överraskande.

Nu är knappast argumentet brist på farmaceuter den enda anledningen till nedläggningen.  Öppnandet av ett apotek på Fix-området var sannolikt betingat av att lokalerna där skulle kunna nyttjas av ett konkurrerande apotek. När det sedan visat sig att kundunderlaget blir större på Fix blev det ett lätt val för Euroapothea att avveckla sin tidigare verksamhet vid Hagatorget och satsa på Fixområdet. Därmed överger man emellertid de äldre människor som har stora bekymmer med att ta sig till Fixområdet.

Vad man än vill säga, knappast är dett Ba v

Vård efter behov, snarare är det vinstmaximering som är avgörande.

// Björn Grip

Uppdaterades: 10 nov 2018